En helg i sommarstuge-land

Den här måndagen känner jag mig inne i ett riktigt sommar-mode. Kanske är det för att vi spenderade helgen med att förbereda vår stugtomt i Kalix. Det är något speciellt med att komma bort till väglöst land, höll jag på att skriva, men riktigt så långt bort är det inte. Men det är stor skillnad på klimatet i Kalix mot för i Gällivare. När vi körde förbi ängar med betande kor och hagar med massor av hästar på väg ner i lördags kändes det nästan som att vi var utomlands. Sommar-feelingen infann sig genast och i den är jag ännu kvar.

I höstas tog vi ner träd på tomten och i år ska vi fixa marken så att vi kan ställa dit en stuga. Stugan kommer förmodligen inte upp förrän till nästa sommar, men redan nu känns det så himla härligt. Det är verkligen rogivande och roligt att få planera och bygga på sitt eget lilla paradis. Vår stugtomt såg inte så mycket ut för världen när vi köpte den. Det var tät skog och man behövde verkligen vara visionär för att se möjligheterna. Nu ser man verkligen potentialen och jag kan lätt se framför mig hur det kommer att se ut här när allt är klart.

Erik har verkligen hjälpt till hela helgen. Dragit ris, kastat pinnar och sett till att vi jobbat ordentligt. Så länge han får vara Batman och vi är ”Robin och Lila” så går det utmärkt att jobba på. När han är trött eller blir less gör vi något annat. Går på en promenad, fikar lite eller letar efter roliga saker i skogen. Erik har fått en egen Skateboard också, efter noggrann övertalning. Han är bra på att komma på argument den här killen. När jag sa att vi kan köpa en skateboard en annan gång tittar han bestämt på mig och säger ”Men mamma. Om jag ska kunna lära mig att ’skejpa’, då måste jag ha en egen skejpbård. Annars går det faktiskt inte.” Vem kan säga nej till det?

I sommar ska marken alltså fixas, i vinter får vi fundera och klura på vilken stuga vi ska ha och nästa sommar hoppas vi på att kunna bygga. Erik har redan bestämt var dörren ska vara, så allt är klart. Tills vidare njuter vi av att bara vara här. Min kusin, Lollo, har stuga alldeles bredvid vår tomt så i helgen fick vi dessutom låna bastun där vilket gjorde det ännu härligare. Längtar tills vi har vår egen lilla stuga och bastu att mysa i. Då tror jag kanske att jag aldrig kommer hem igen..

Sjön just nedanför ’stugan’ sådär mitt i natten. Massor med fåglar som flyger och fisk som vakar men ändå sådan stillhet.  

En vacker blomma i skogen, fotad långt efter midnatt.

 

Förutom att jag har fått tusentals myggbett i helgen, eller åtminstone 45 bara runt vristerna, så har det varit en riktigt härlig helg. Förhoppningsvis hinner myggen försvinna lite tills nästa vända hit. Tur att jag är den som blir myggbiten, Erik och Markus klarade sig nästan helt utan.. Jag är helt enkelt mygg-magneten i vår familj, men det kan jag leva med.

Något av de jag gillar mest, 2 minuter till stranden ♡

Mitt är inte bara mitt, det kan vara ditt också

Igår var det Sveriges nationaldag. Det finns så mycket som är bra med Sverige – men idag tänker jag speciellt på det som gör att vi kan vara ute i naturen så mycket vi vill – nämligen allemansrätten. Det (och mycket annat!) är något vi svenskar ofta tar för givet. Vi reflekterar inte ens över att det fungerar annorlunda på andra platser i världen. För många av oss svenskar är friluftsliv och att spendera tid ute i naturen, oavsett om det är i skogen runt hörnet, i skärgården eller högt uppe i fjällen, något helt naturligt. Vi plockar bär och svamp, vandrar i skogar och på fjäll, tältar i skärgården och fiskar (nästan) fritt.

Vi svenskar förknippar naturen, skogen och fjällen med avkoppling, återhämtning, vackra vyer och lagom mycket fysisk ansträngning. När helst vi känner för det kan vi packa en massäck och vandra ut i närmsta skogsdunge utan att tänka oss för nämnvärt. Det är få platser som är avspärrade, inhägnade eller direkt farliga. Vilda djur kan man stöta på såklart, men det är inte så många av de som är ett potentiellt hot mot vårt liv.

Varför skriver jag det här då? Jo, för att på många platser i världen är naturen, eller allt utanför städerna, inget man ser fram emot att besöka. Många människor i världen ser naturen som något farligt. Farliga djur, brist på vatten, farliga platser, privat mark och miljöföroreningar. På många ställen även minor eller annat krigsmaterial som gör att om man måste ge sig ut, gör man det med livet som insats. I många länder i världen kan man inte bara packa en massäck och ge sig ut med barnen på en skogspromenad för att få lite avkoppling. Det tycker jag är värt att tänka på när vi pratar om Sverige.

Det är så mycket som är bra med Sverige. Visst finns det saker som behöver bli bättre, det finns det alltid.

Till hösten är det val. Det känns som att det här valet betyder extra mycket. Det ligger något i luften som får håren att resa sig på mina armar. Det här valet kan ställa saker och ting på sin spets, men det kan också visa var skåpet ska stå. Vi har möjlighet att visa vilken sorts människor vi är – och vill vara.

När vi vaknar upp dagen efter valet hoppas jag att vi vaknar upp i ett land som står för jämlikhet, kärlek, människors lika värde, mångfald och en ljusare framtid för djur och natur. Jag hoppas att Sverige står stadigt i sina värderingar, när resten av världen skakar.

Rätten att plocka bär och äta massäck varhelst i skogen vi vill kan verka som en trivial sak.

Men det är värt att komma ihåg att vi har möjlighet att göra det för att vi bor i ett land där vi delar med oss, samsas, bjuder in och tar ansvar. Där mitt inte bara är mitt, utan kan vara ditt också om du ser till att ta hand om det väl. Det finns så många otroligt vackra platser i vårt avlånga land. Från de böljande fälten i Skåne till de karga fjällen här i norr. Jag hoppas att vi svenskar, i många generationer framöver, kommer att se naturen som något härligt och avkopplande.

Om du inte ännu har lyssnat på avsnitt fem av podden rekommenderar jag verkligen att du gör det.

I det avsnittet intervjuar vi Maria Sätterqvist om drömmen om ett enklare liv. Hon berättar också om sina möten med andra kulturer under tiden hon jobbade som lärare i Malmö. Det var hon som först öppnade mina ögon för det här. Det avsnittet inspirerar mig än idag och är ett av våra allra mest lyssnade avsnitt hittills! ♡

En mobilfri helg i Norge

Dagarna går så fort och snart är det helg igen! Håller ni med om att veckorna bara flyger förbi? Var tog maj vägen? Förra helgen var vi till Norge, i min familjs stuga ett par mil söder om Narvik. Mitt andra hem. Vi åkte ganska sent på torsdag eftermiddag och kom fram strax innan midnatt. Erik somnade i bilen men vaknade när vi kom fram. Han lekte en stund medan vi slog igång kaminen och bäddade sängen, sen kröp han nöjd ner och somnade om. Han har blivit så stor.

Vädret var inte det bästa under helgen. Delvis stormigt och stundvis regn. Men vad gör det egentligen? Väder som väder. Vi har pysslat, spelat kort, badat bastu och varit ute och fiskat och grillat när det var lite uppehåll. Det är något speciellt med att vara i en stuga, man blir lugn in i märgen. Kanske är det tystnaden som gör det. Eller de knarrande trägolven när man går genom köket för att sätta på gasolspisen för att koka kaffe.

Det kan vara utsikten över fjällen, regnet mot rutan eller bara den genomträngande känslan av att vara mer närvarande. Oavsett vad som gör det är det oerhört bra för välmående att få komma hit och skala av.

Fiske i Efjord, vi fick ingen fisk men grillade och hade mysigt ändå.

Emma och Joakim kom upp på fredagen och vi har passat på att vila, prata och bara umgås. Jag har låtit mobilen ligga hela helgen. Så oerhört välbehövligt. En detox från alla sociala medier och att vara ständigt tillgänglig. Det gör gott för själen.

De första timmarna efter att jag lagt ifrån mig telefonen är alltid de värsta. Känslan av att jag kanske ändå borde kolla om inte någon har ringt, det kan ju vara något viktigt. Det är det såklart nästan aldrig. Om jag håller mig från att kolla på telefonen de första två timmarna, kan jag sen vara utan i flera dagar utan att bry mig alls. Det är så skönt. När vi kom hem på söndag kväll lät jag också telefonen vara. Jag slog igång larmet och satte telefonen i flygplansläge. Sen sov jag oerhört gott hela natten.

Att få sitta på en klippa med dig och spana ut över havet, bergen och fåglarna. Det är livet.

Fisketur sent på kvällen resulterade i en massa fisk.

Att flyga drake var en av helgens höjdpunkter, perfekt när det blåser mycket.

Erik älskar att vara i Mommo och moffas stuga i Norge. Men när vi kom hem igen kastade han av sig kläderna och ropade ”Mamma! Jag har saknat vårat hem jätte mycket!” Inget gör mig gladare än att veta att han trivs både borta och hemma.

Jag skrev förra veckan om att jag tycker det är jobbigt att vara en mångsysslare ibland. Och att jag tror att det ibland blir lite för mycket inspiration och influenser från alla sociala medier. Nu har jag alltså reflekterat och detoxat. Och när jag slog igång hela baletten på måndag morgon igen så kände jag mig lite mer jordad. Det är nyttigt det här, med att vara utan ibland. Så man hittar hem till sig själv igen.

Glädjen av att vara ute och leka och ha vår fulla uppmärksamhet en hel helg.

På en av mina favoritplatser på jorden. Foto av bästa Emma Björkman Stenström.

Det var flera av er som kom med så kloka tankar kring det att jag skrev om att vara mångsysslare och inspiration. Tack för det. Utan er vore den här bloggen ingenting. ♡

amanda matti - dundret gällivare

När naturen vaknar på nytt – promenad på Dundret

Vintern gav fort vika här uppe i norr. Att gå från meterdjup snö till barmark och gröna träd tog inte länge och det kom tidigare än någonsin. Vissa år har vi inte ens fått gröna löv på träden till skolavslutningarna i mitten på juni. Nu stoltserar nästan alla träd och buskar med små, gröna skott eller stora praktfulla löv. Det är lite speciellt när sommaren kommer och naturen födds på nytt. Det är en sån energi ute i skog och mark just då. Fåglarna som kvittrar, växter som slår ut och allt smuts som sakta tvättas bort.

Markus har varit i Luleå hela veckan och kommer inte hem förrän imorgon kväll. Vi har pratat i telefon massor under veckan och vi är båda två helt blown away av responsen på förra inlägget om att vi ska gifta oss. TACK så oerhört mycket för alla lyckönskningar, kommentarer och tips på ställen och råd inför planeringen. Ni är underbara! ♡ Ni får gärna också kommentera om vad ni skulle vilja läsa om kring just bröllopet. Planeringen? Platsen? Klänningen (om det blir nån)? Hit me!

Det ska bli så roligt att få planera bröllopet och samla familj och vänner för att fira kärleken. Ju mer jag tänker på det, desto mer inställd blir jag på att det ska vara enkelt och naturnära. För det viktigaste för mig är egentligen att få umgås med alla vi har i vår närhet som gör vårt liv så härligt att leva. 

 

De veckor när Markus är bortrest är alltid lite meckiga. Att lämna och hämta på dagis och lyckas gå ut med hundar mellan matlagning och allt annat är inte alltid helt enkelt. Men oftast går det hur bra som helst, med lite fantasi och planering. Jag har tur som har både mina föräldrar och Markus föräldrar inom promenadavstånd. Mamma har kommit förbi två kvällar den här veckan, efter att Erik somnat, och bara varit hos oss så jag kunnat gå med hundarna.

I onsdags lånade jag mammas bil och åkte upp och gick en promenad på toppen av Dundret. Mitt favoritställe. Jag kom upp precis när solen var på väg att försvinna bakom horisonten. Så otroligt vackert det är. Sommarljuset och fjällen i fjärran. Här är jag hemma. 

Hatten har jag fått av Mamma. Jag som aldrig använder hatt annars blev kär i den här vid första ögonkastet. Det vore fantastiskt vackert att få fota ett par eller en gravidmage här i kvällsljuset. Någon som är sugen? 

Hundarna älskar att kunna springa i skogen och på fjället igen. Båda rullade sig flertalet gånger i riset och sprang som galningar fram och tillbaka medan vi gick. 

Jag ser fram emot sommaren och alla äventyr som väntar. Jag ska försöka göra det mesta möjliga av den här sommaren, rent själsligt. Vandra, vara ute, vara ännu mer flexibel med den tid jag jobbar och inte jobbar och försöka att bara ge mig själv så mycket Tid som möjligt. Dricka så många av mina koppar kaffe som möjligt med utsikt över skog, fjäll eller hav och bara njuta. Låta tankarna vandra och hjärtat hitta hem.

Så många vackra lager bland fjällen längst bort i horisonten. Det är en magisk värld vi lever i, eller hur?

Tycker att det här vore en utmärkt plats att fota bilreklam på. Tycker inte ni? De magiska färgerna som speglas i bilen och känslan av äventyr och oändlighet. Sommar.

 

Snart är det helg igen och jag ser fram emot att äta mat och dricka kaffe ute i naturen. 

Kanske det absolut bästa som finns faktiskt. ♡

Slider

Topptur och longboard i Norge, jaha!

Det är sällan saker och ting går precis som man planerat. Men ibland går det inte alls som man planerat. I fel sällskap kan det betyda att det roliga är över och stämningen förstörd. I rätt sällskap kan det bli riktigt bra ändå. När jag och Tiina åkte till Norge förra veckan gick det inte riktigt som vi hade tänkt oss. Vi skulle till Lofoten två dagar för att reka inför ett jobb, men vi hann inte längre än till Abisko innan vi insåg att bilen var trasig. Den var inte så trasig att vi blev stående, men efter att ha konsulterat flera kunniga personer över telefon blev vi avrådda att köra för långt.

Efter en lunch på Abisko turiststation bestämde vi oss för att köra vidare de 7 milen till Narvik så vi åtminstone fick se havet när vi ändå tagit oss hit. Och tur var det, för vi fick två riktigt härliga dagar med både en topptur på fjället och longboard vid havet i solnedgången. Norge, jaha. Det blev inte som vi tänkt oss men Norge är fint ändå. Och jag fick njuta av en natt i stugan, som balsam för själen.

En kaffe i takbaren på Scandic Hotel i Narvik medan kvällssolen målade allt i ett vackert varmt ljus.

Solnedgång över Narvik. Här jobbade jag en sommar när jag var 18, lastade malmbåtar i LKAB. Hytten där jag satt var längst ut i malmhamnen med, förmodligen, Narviks vackraste utsikt!

Vi sov första natten på Scandic i Narvik, efter lite parkeringsproblem lyckades vi till slut checka in och gick upp till min favoritrestaurang when in Norway – Peppes Pizza. Vi drack vin, käkade pizza och pratade om allt möjligt mellan himmel och jord. Efter det gick vi tillbaka till hotellet och drack en kaffe i takbaren medan solen gick ner. Trots att vi inte kom oss till Lofoten som planerat, var det skönt att ha tid att verkligen sitta ned och prata. När vi ses hemma är det oftast en snabb kaffe mellan olika jobb eller ett snabbt stopp på väg någon annanstans. Nu hann vi verkligen umgås.

På ett av mina favorit stopp just innan Narvik. En strand med perfekta mack-stenar och fantastisk utsikt.

Så fort man kommer bort från vardagen och inte har några måsten som pockar på eller saker som väntar, händer det något med samtalen. Det går från ”hur går det på jobbet” och ”hur var resan” till ”Vad tror du det är som gör människor lyckliga på riktigt?”. Jag älskar såna samtal. Som går på djupet, rör om, förändrar och väcker känslor. Samtal som verkligen betyder nåt.

Jag och Tiina planerar ett roligt projekt i Lofoten till hösten. Vi hann planera och prata massor om det också. De djupare samtalen och sånt som verkligen betyder nåt är ett tema vi kommer ta med oss till det projektet. Blandat med glädje förstås, för inget är så härligt och förlösande som ett skratt som kommer från hjärtat. Och skratta, det gjorde vi mycket av på de här två dagarna. Så mycket att jag hade träningsvärk i magen när jag kom hem. Då vet man att det har varit kul på riktigt.

Trots att Tiina hade ont i ryggen och jag hade turskidor utan stighudar, kom vi oss ändå upp en bit på fjället. Det var Spanstind, en bit norr om Narvik, som vi tog oss an. Vädret var helt strålande och jag vill verkligen komma tillbaka hit med en splitboard och få njuta av åkningen ner efteråt. Nu blev det stig-helmer varning och ett par vurpor för mig på väg ner i den moddiga snön. Men det var det helt klart värt!

En kopp Lemmelkaffe kokt uppe på fjället gjorde dagen komplett!

Trots att vi inte tog oss upp på toppen var utsikten från fjället fantastiskt vacker. Fjälltoppar i alla väderstreck, den ena vackrare än den andra. Här känner jag mig hemma.

Det är något med Norge som gör att jag känner mig hemma.

Kanske är det för att jag spenderat så mycket tid här, alla somrar i stugan. Kanske är det mitt undermedvetna som känner av släktbanden här. Min farmor var från Signaldalen uppe vid Skibotn i Nord Norge. Oavsett vad det är, blir jag lugn här. Vid havet, fjällen, fjordarna och de otroliga vidderna. Här hör jag hemma.

När vi hade tagit oss ner från fjället körde vi förbi Narvik igen och ut mot vår stuga. Precis bortanför Efjordbron stannade vi och åkte longboard på den smala vägen som ligger alldeles nere vid vattnet. Tiina lärde mig att det bästa sättet att åka longboardpå är att göra det barfota. Vilken skillnad! Vi turades om att cruisa runt här medan solen gick ned och jag kände mig som en tonåring igen. En sån underbar känsla det är att känna sig som ett lekfullt barn. Ålder är ju trots allt bara en siffra på ett papper. Den barnsliga lekfullheten tar vi också med oss till vårt kommande projekt. ♡

Åka longboard barfota, verkligen något helt annat.

Det var skönt att komma ut till stugan, om så bara för en natt. Vi eldade bastun och badade innan vi gick och lade oss. En norsk favorit-öl och en burk med makrill blev kvällsmaten. På morgonen käkade vi frukost och drack kaffe, tog en promenad ner till havet för att spana efter en utter Tiina sett och sen åkte vi hem. Vi kom oss aldrig ut till Lofoten på den här korta resan, men vi hade det himla fint ändå. Ibland är det så. Ett fel blir ett rätt.

Morgonyoga på bryggan. Inte illa med den utsikten och ett stilla hav. Rogivande för både kropp och själ.

 

Det bästa av allt är ju att vi snart måste åka tillbaka till Norge för att göra det vi egentligen skulle hit för. Med tanke på omgivningarna, syftet och sällskapet känns det inte det minsta jobbigt att behöva åka tillbaka. 

Norge, på återseende! ♡

Lev podcast och livet i Gällivare på Aktuellt i SVT

Ni vet att jag skrivit tidigare om att SVT var här och spelade in ett inslag om podden och livet i Gällivare till Aktuellt på SVT. Igår sändes det äntligen! Jag som aldrig annars kollar på tv har noggrant följt Aktuellt i flera dagar för att inte missa det, eftersom det var osäkert exakt vilken dag det skulle sändas. Bara därför somnade jag såklart med Erik klockan åtta igår och missade alltihop. Tur för mig att det finns play-tjänster nu för tiden. Jag kollade klippet imorse medan jag drack mitt morgonkaffe!

Det är galet roligt att det vi gör uppmärksammas och att vi, på bästa sändningstid, får prata om allt som är bra med Gällivare och att bo på landsbygden. Jag älskar att bo här och tycker att det finns så mycket bra att berätta om – att det också uppmärksammas nationellt känns extra kul. Tack för det! 

Klicka här för att komma till klippet i SVT Aktuellt.

När de var här filmade de bland annat ett pass Strong by Zumba som jag körde. Jisses vad jag skrek.. Blir nästan lite rädd för mig själv när jag ser det sådär på tv, förlåt alla deltagare. Jag ska tagga ner lite i fortsättningen.. Vi promenerade också runt Gällivare och visade alla nya byggen (kom inte med), pratade om hur mycket jobb det finns här (kom inte med), synen som media ofta vill förmedla av landsbygden (kom ironiskt nog inte med..) och allt vi älskar med att bo här. Jag älskar iallafall att de fick med när jag säger att av alla ställen jag varit på var det här det bästa!

Det jag tycker var mest synd att de klippte bort var nog när vi pratade om att man kan leva livet på olika sätt. Man kan välja karriär, stress, att ha mycket av allt och leva livet i hundranittio. Eller så kan man välja att skala av, prioritera och leva livet lite lugnare. Vi har valt det senare och är jäkligt nöjda och lyckliga i det valet. Som många av de vi intervjuat i podden också pratar om. Men, som det är med tv, allt kommer inte med.

 

Vi var också i Markus och Jockes studio och spelade in en intervju. Markus fick prata lite om att skapa musik från Gällivare. Det mesta kom inte med, men ändå kul att det uppmärksammas. Deras konstellation, Polarbearz, släpper nytt material i juni. Det ser jag verkligen fram emot!

Både jag och Alice tyckte att vi kunde vänja oss vi det här med tv.

Vi har ju under våren gjort ett försök att börja med Youtube, men vi valde nog lite fel projekt att börja med. Vi försökte oss på en Mukbang – när man äter och pratar samtidigt. Man kan väl summera det med att vi var väldigt bra på att äta och mindre bra på att prata. Åtminstone så att det blev begripligt och intressant att titta på. Så den idén skrotade vi. Däremot har vi andra roliga projekt på gång som involverar video, så kanske kommer ni få se mer av oss i fortsättningen! Om du har några roliga idéer eller tips på vad du skulle vilja se – skriv gärna!

 

Har du sett klippet? Vad tyckte du? 😀♡

Treårskalas och sommarlängtan

I lördags fyllde Erik tre år och vi hade huset fullt av familj och vänner. Jag älskar födelsedagar just för att det innebär att huset fylls av folk. Eriks födelsedag är givetvis extra speciell. Inget går upp emot glädjen hos en treåring som väntar på att få ha kalas. Han vaknade redan strax efter klockan sex på morgonen och frågade om inte kalaset skulle börja snart. Sen bad han mig skriva en lista på alla som skulle komma. Han räknade upp alla namn och jag skrev. Listan blev lång men jag tror inte han missade en enda person. Det är ordning och reda på den här killen.

Totalt kalasade vi sen i 6 timmar och hann äta både tårta, lunch och middag innan de sista gästerna hade åkt hem. Sen däckade vi i soffan och kollade på film innan det var dags att sova. Det var en trött och nöjd treåring som somnade den kvällen. Med lika trötta men lyckliga föräldrar.

Det känns konstigt att han redan fyllt tre år. Tiden är verkligen konstig, speciellt när man har fått barn. Vissa perioder känns evighetslånga när man är mitt inne i dom, för att sedan kännas som ett flyktigt ögonblick när man tittar tillbaka. Men det är iallafall sant som dom säger, att det är på barnen som man ser att tiden går. Och att man ska ta vara på varje ögonblick för snart är de stora. När jag var yngre tyckte jag att det var larvigt sagt. Som att tiden skulle gå fortare bara för att man har barn. Och 18 år kan väl omöjligt gå fort? När man själv är tonåring är det ju en vecka en hel evighet. Men det är verkligen sant. De här tre åren har flugit förbi.

Erik fick en bilbana av det här gänget. Han var överlycklig när alla samlades på golvet och turades om att köra med honom. Givetvis hämtade han ner alla gosedjur som publik också, på inrådan av Felicia. 

Erik har redan vuxit upp till en bestämd och omtänksam kille. Han är snäll, rolig, lyhörd och busig. Precis som en treåring ska vara. Noga med att alla är med, både djur och människor, och väldigt frikostig med komplimanger och snälla ord. Det finns nog få saker som gör en så stolt som när ens barn är snäll med andra. Jag blir lycklig ända in i själen. Om det är något som världen behöver så är det fler som han. Omtänksam och med ett hjärta av guld.

Den omtalade Blaze-tårtan som gav många ett gott skratt på Instagram-stories under helgen. Jag är ansvarig för bilen. Den blev kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig, men Erik var nöjd. Vägen under bilen har Erik målat. Kanske inte den snyggaste Blaze-tårtan som världen har skådat men så länge barnet är nöjd så är jag nöjd! Att folk dessutom har fått skratta gott åt den vackra skapelsen är ett stort plus! Ett gott skratt förlänger livet – så det blir många mer födelsedagar runt om i världen! 

På söndagen tog vi det lugnt och lekte med alla nya leksaker. Han provade också sin nya cykel och min longboard, båda var tydligen super kul. När vi skulle äta middag senare på kvällen satt Erik och sjöng högt och skrek om vartannat. Markus gjorde ett försök att få honom att vara lite tyst och äta upp maten. Men man får minsann tänka sig för noga innan man säger något till den här treåringen, inga ogenomtänkta argument går honom förbi. Det är inte så att han bara protesterar eller inte lyssnar, men han har så oerhört smarta come-backs. Som den här.

 

Markus: ”Erik, jag brukar säga, låt maten tysta mun”

Erik: ”Och pappa,  jag brukar säga, SKRIK HÖGT!”

Fina Juni kom också på kalas. En favorit bland barnen såklart. 

Det har varit en härlig helg. Vi har glidit runt lite i en kalasbubbla hela dagen igår och litegrann idag också. Man får passa på att njuta så länge det varar. Jag har varit lite trött den senaste veckan, därför har det inte heller blivit något här på bloggen. Jag har helt enkelt lagt all energi på att jobba och orka vara en bra mamma. Ibland är det så. Att man behöver skala av och vila lite. Efter ett par intensiva jobbveckor börjar det iallafall lugna ner sig lite nu och jag försöker ställa om så att jag kan ta det lite lugnare ett tag. Balans. Det är alltid en ständig jakt på balans. Jobb och vila. Pengar och frihet. Framtid och nutid.

Erik och kusinen Philip jagade såpbubblor ute på gården. Glädjen över att våren är här och gräsmattan har börjat komma fram är enorm. Och att kunna gå ut på gården utan en hel drös med kläder förstås. 

Jag längtar verkligen till sommaren nu. Att kunna springa i skogen med hundarna i midnattssolen, plocka jordgubbar på gården och sitta ute i solen och käka middag. Semester med familjen. Sol. Ljus. Lite varmare väder. Sommar helt enkelt. För någon dag sedan frågade nån mig vilken årstid jag gillade bäst. Jag älskar alla årstider, det gör jag verkligen. Varje årstid har sin charm. Men det är lustigt med årstider, för när den man är inne i börjar lida mot sitt slut är jag verkligen less. Nu känner jag att vintern och slasket gärna får vara över. Vi vill ha sommar!

Erik spanar från den franska balkongen i vårt sovrum. Han älskar att stå här och spana ut nu när det har börjat bli varmare ute. 

Min lilla Batman! 

Tre år som mamma, vilket äventyr ♡

Att tackla intensiva veckor med en liten dans

Hej på er! Torsdag idag och jag har ingen aning om vart den här veckan har tagit vägen. Eller jo, det har jag. Jag har jobbat som en galning. När man är egen är det inte alltid helt lätt att planera ett jämnt arbetsflöde. Vissa veckor är ganska lugna och andra veckor blir som den här – super-mega-jobb-veckor. Jag har fem projekt som ska vara klara den här veckan, har kört utbildning i tre dagar och imorgon ska vi filma med SVT hela dagen. Det är såna här veckor som man vet att man lever. 

Trots att jag har jobbat både tidigt och sent hela veckan känner jag mig relativt lugn och inte alltför trött. Jag har både sett till att äta bra mat och dricka mycket vatten, vilket förmodligen hållit mig flytande. Det är så olika det där, hur man tacklar perioder när man har mycket att göra. Ibland blir jag överväldigad och känner att jag inte vet var jag ska börja. Bara tanken på allt som måste göras får mig att bli svag i knäna och få en klump i bröstet. Men jag har lärt mig något oerhört viktigt – att ha rätt mindset.

Det är ju ofta svårare sagt än gjort att ha rätt mindset. Speciellt om man har mycket ångest. Men, jag har blivit bättre på att tackla svåra saker och jobbiga perioder genom att tänka att varje uppdrag eller möte – är en match. Det är tufft som fasen just när man håller på, men man måste ladda hårt innan och ge järnet. Och när det är paus eller matchen tar slut så däckar man på bänken, släpper allt som varit, vilar en stund och fyller på med energi. Efter ett tag orkar man ta sig upp och gör sig redo för nästa match.

Jag har till och med tagit det så långt att jag ofta inför ett möte eller en utbildningsdag – helt enkelt värmer upp. Taggar igång. Ni vet det man gör som lag inne i omklädningsrummet innan det är dags att gå in på planen och ge järnet? Det gör jag för mig själv innan ett jobb. Hoppar lite, tar ett par danssteg, låtsas att jag står på en stor scen och sjunger högt – och så avslutar jag alltid med en snurr och näven upp i luften. Så töntigt. Men så bra!

In på mötet kommer jag sen, studsande – och med en energi som förhoppningsvis smittar av sig. ♡

 

Nu ska jag gå och sova och ladda inför morgondagens match med SVT. Vi ska få prata om allt som är bra med att bo här, visa vårt vackra samhälle och podda medan de filmar. Jag är så oerhört glad över att vi får göra det här och visa upp Gällivare med våra ögon. Att livet här får uppmärksamhet och att vi kanske faktiskt kan göra någon skillnad. Jag älskar den här platsen och människorna som bor här och jag är glad att vi får dela det med fler! Inslaget kommer att sändas på SVT någon gång under våren, exakt när vet jag inte. Så fort jag vet så lovar jag att meddela!

 

Godnatt! ♡

Wedding weekend at the Ice Hotel

Vi sitter tätt ihoptryckta. Det drar kallt om fötterna och våra andetag bildar vita moln i den kalla luften. Det är tyst inne i ceremonisalen. Snön absorberar det mesta av det lågmälda sorlet bland bröllopsgästerna och det ligger en förväntan i luften. Så sprakar det till och de dansande tonerna av Heartbeats med Jose Gonzales strömmar ut ur högtalarna. Dörrarna öppnas upp, brudtärnor och best-men kommer in en efter en och så är bröllopsceremonin igång.

Bruden och brudgummen var strålande vackra. Deras löften till varandra rörde hela salen till tårar och stämningen var hög när de båda sa ”I do”. Salen var fylld av deras vänner och familj från världens alla hörn och stämningen var både känslosam och glädjefylld där innanför ishotellets väggar. Det var ett oerhört vackert och magiskt bröllop som vi fick vara på i helgen. De som gifte sig var min kusin Olof och hans fantastiska Alexandra.

Bröllopsparet anlände till festen med hundspann. Vilken entré! På bild är delar av hundspannet, en vän till bröllopsparet och brudens mamma Andrea.

Det blev en bröllopshelg som jag inte tror någon någonsin kommer att glömma. Det var magiskt vackert, känslosamt, händelserikt och riktigt roligt. Bröllopsparet tillsammans med ett 30-tal av deras familj och vänner har spenderat en vecka här uppe i Gällivare med omnejd och gjort olika aktiviteter. Vi slöt upp i fredags i Jukkasjärvi och fick bevittna ett oerhört fint bröllop med en lika rolig bröllopsfest. Jag stupade i säng vid 03.30 på lördagen, trött i fötterna men glad i hjärtat.

Jag och Markus redo att gå på bröllopsfest! ♡ Längtan blev ännu större efter vårt kommande bröllop som är planerat till 2019.

Trött, tacksam och oerhört glad över att ha fått vara en del av den här helgen. Det är liksom något speciellt med bröllop – det är fint att få fira något så stort som kärleken! ♡

 

Friskluft, solgropar och kärlek

Det har varit tyst här inne på bloggen den senaste veckan. Det fina vädret och en hel del jobb varvat med lediga dagar har gjort att jag prioriterat annat. Vädret under påskhelgen har verkligen varit något alldeles extra. Sol större delen av dagarna och nästan ingen vind, som gjort för att mysa i en solgrop utan stress och måsten. Och det är precis vad vi har gjort!

I fredags åt vi lång frukost här hemma och tog oss ut runt lunchtid för att laga lunch i solen. Vi parkerade bilen längs en skogsväg utanför Gällivare och promenerade kanske 100 meter in längs ett skoterspår. Där grävde vi en solgrop i snön och grillade korv, käkade kex och bara myste på. Erik åkte madrass och både hundar och människor njöt.

Om du vill höra mer om hur vi firar påsk, uteglädje och solgropar i snön kan du lyssna på det senaste avsnittet av podden där vi pratar om just det. 


 

På lördag packade vi in oss i bilen och åkte till Skaulo och Markus familjs stuga. Ungefär samma procedur följde här och vi spenderade dagen med att äta massvis med mat och köra skoter. Solen höll sig bakom ett tunt moln hela dagen så det blev aldrig någon riktig värme. Men trots det var det en fin dag som spenderas mestadels utomhus. Erik somnade i bilen på väg hem vid 18-tiden och vaknade bara till för att äta lite innan han somnade för kvällen. Och detsamma gjorde jag. Markus kom upp och försökte väcka mig eftersom vi planerat att se en film, men det var tydligen som att försöka väcka någon från döden. Friskluft, utelek och äventyr gör verkligen susen för sömnen – för jag sov som medvetslös tills Erik väckte mig halv sju.

Skaulo-stugan redo för påskfirare. Idyllisk! 

Lunchen kockades givetvis ute över öppen eld. Murikka denna gång och hamburgare med klyftpotatis fick det bli. Vi är inte direkt några gourmet-ätare, även om jag många gånger önskar att jag lagade mer sån här ute mat

Erik fick leta påskägg som påskharen gömt. Fjädrarna visade vägen var han hade grävt ner ägget. 

Det är något galet smittsamt med glädjen hos barn som ser magi runtom sig – som ett barn som letar påskägg som påskharen gömt. Just i den här stunden hoppades jag att han aldrig skulle växa upp. 

Erik och farmor tittar vad som fanns i ägget! 

Markus syster Charlotte och lilla Filippa inne i stugvärmen. ♡

Hela släkten ute på isen och i madrass-backen. Erik var här ute mest hela dagen. Han kom in korta stunder för att äta eller dricka och sen klädde han snabbt på sig och gick ut igen. 

Farmor Agneta på pulkan. 

Farfar Ove på madrass till Eriks förtjusning!

Markus stod såklart upp på madrassen och sen skulle Erik göra samma sak.. Barn gör inte som du säger, de gör som.. ja ni vet. 

Inte undra på att han var trött när vi åkte hem, han sprang säkert upp för pulkabacken 100 gånger under dagen. Vem vore inte trött då? 

På söndag packade vi om igen och gav oss iväg till Torasjärvi för att vara med på pimpeltävling i Sarah och Davids stuga. Vi gled in på tävlingen med bara 40 minuter kvar, men lyckades trots det få upp tre små fiskar och vann en massa priser. Tur att vi har ett fiskproffs i familjen – Markus alltså, inte jag. Erik var nöjd och glad över att ha Edwin att leka med på isen. Även söndagen blev lång och vi kom hem igen efter klockan fem.

Att få pimpla med pappa var kul, men Erik ville helst inte fiska själv. Han sa att han blev rädd för att fiskarna rörde på sig. Jag förstår honom – jag var själv likadan när jag var liten. 

Kompisen Edwin hade med sig massor av små bilar ut på isen och att leka med alla dom där på renskinnet var kul. Vilken lekplats! 

På måndagen gjorde vi nästan ingenting. Vi var alla ganska trötta och orkade inte mer än ta oss ut på en kort promenad och iväg på treårskalas på eftermiddagen. Ibland är det skönt att bara vara hemma en hel dag och inte göra något alls. Som balsam för själen även det.

Den här veckan varvas jobb med roliga aktiviteter. Jag har ett par jobb som ska levereras och förberedelser att göra inför nästa veckas jobb. Men eftersom det här också är veckan då min kusin gifter sig så kommer det bli en hel del aktiviteter inför det också. De gifter sig på Ice Hotel på lördag och hela veckan består av olika aktiviteter med de hitresta gästerna från New York. Idag har vi till exempel varit på Dundret hela dagen och på fredag åker vi upp till Jukkasjärvi.

Hoppas att du också har haft en fin påsk och att du har fått göra precis just det som du känt för! ♡

Mycket roligt på gång nu

Hej på er! Som vanligt springer dagarna i väg och just nu känns det som att jag knappt hinner med. Det är så mycket som har hänt de senaste dagarna att jag inte riktigt har hunnit med att sitta ner och reflektera. Jag brukar ju beskriva mitt liv som slow living in the fast lane. Det händer alltid mycket i livet, men jag försöker att stanna upp och reflektera och verkligen ta medvetna beslut. Men de senaste dagarna har jag knappt hunnit tänka klart en endaste tanke känns det som. Kul såklart, men också ganska påfrestande.

I fredags blev jag intervjuad av Sveriges radio P4. De sände hela förmiddagsprogrammet från Gällivare och pratade bland annat med kommunalråden, människor på stan – och så mig och Markus. Mig intervjuade de om podden och vad det bästa med att bo i Gällivare är. Markus intervjuade de om deras musik och hur det är att producera musik och bo här. Sjukt härliga programledare och två riktigt sköna och avslappnade intervjuer blev resultatet. Så kul att Gällivare får ta lite plats och att både podden och Polarbearz får uppmärksamhet. Det roligaste var nog ändå att hon kallade mig Gällivares svar på Bianca Ingrosso, den har jag aldrig hört förut! 😅

Om du vill lyssna på intervjuerna hittar du de här:

Jag om Lev Podcast och att bo i Gällivare >

Markus om Polarbearz och att skapa musik i Gällivare >

Det var lite roligt att vi båda skulle på intervjuer samma dag, värsta rushen här hemma. Ena stunden var jag på radiointervju och i nästa hämtade jag Erik från dagis. Tio minuter senare låg jag på golvet och körde bilar med ett hav av lego runt mig. Reality Check. Den bästa sorten. ♡

 

Igår vabbade jag med Erik så starten på veckan blev lite seg. Jag kan knappt komma ihåg sist vi alla var friska och pigga här hemma. Vi spenderade dagen med att mysa, kolla tv och bara vara. Erik sa mitt under dagen: ”Mamma, kan inte vi gå upp och lägga oss i sängen och mysa medan vi funderar på vad vi ska göra sen?” Vem kan motstå det? Så vi gick upp, lade oss i hans säng och pratade länge om allt möjligt. Såna stunder är helt ovärderliga. Tiden går så fort och jag kan inte fatta att han snart fyller tre år. Imorse påminde han mig att ta med matbacken från kylen, så jag skulle ha mat att äta till lunch. ”för mamma, man måste äta mat om man ska bli stor. Och pappa har ju lagat mat åt oss!” Min älskade, kloka pojke.

Imorse var jag och Alice värd för Frukost SNACK!

Snack hålls en gång i månaden av Gällivare Kommun och näringslivsorganisationerna. Oftast besöker man då olika företag som berättar mer om sin verksamhet. Det är företagare, politiker och allmänhet som kommer på träffarna. Idag var det alltså vi som pratade – om podden såklart. Så kul att få berätta om varför vi startade, vad vi tycker är bra med att bo i Gällivare och lite vad vi lärt oss längs vägen. Responsen var toppen! Det var många som tyckte att det var intressant och sa att de fick så mycket energi av att lyssna. Det älskar jag – att kunna sprida energi och pepp till människor. Man får själv en sån energikick av det!

Efter snacket spelade vi in veckans avsnitt av podden. Sen åkte jag hem och vabbade efter lunch. Livet. Upp och ner, ljust och mörkt, jobb och vab. Inte för att vab nödvändigtvis är mörker, det är snarare väldigt ljust. Jag uppskattar stunderna hemma med Erik. Men det är inte alltid helt lätt att få ihop planeringen när man måste vabba. En av nackdelarna med att ha eget och inte ha någon som täcker upp för en när man är borta. Men men. Ingen fara på taket. Det är värdsliga ting egentligen, det där med jobb som får skjutas upp en dag eller två. 

Imorgon håller jag en utbildning i att kommunicera i sociala medier. Tolv stycken glada företagare är anmälda och det ska bli skitkul att få prata om strategi och innehåll och hur man kan göra för att bli bättre på att nå ut och skapa relationer med människor.

Oavsett vad som händer i livet är det allra viktigaste, varje dag, att få leva och må bra. När den här veckan är över ska jag planera in ordentlig vila. Det behövs.

Hoppas att ni alla har en bra vecka! 

 

Att strukturera upp livet med Bullet Journal

Veckan har precis kickat igång och jag har äntligen fått energi tillbaka, så skönt. Min vecka har startat med poddinspelning, nya kundmöten och redigering av porträttbilder till en kund jag jobbar med. Något av det jag älskar mest med att ha eget är att jag får jobba med vitt skilda saker under en arbetsdag och vecka. Det jag tycker är svårast, och helt ärligt inte gillar alls, är att planera och strukturera upp allt jag har att göra. Jag är en person som gillar stora sammanhang, visioner och idéer och att vara kreativ och innovativ. Att göra rutinsaker, administrera och göra saker som känns ”tråkiga” är inte min starkaste sida. Tills jag hittade Bullet Journal. 

Förut har jag alltid jobbat med en digital kalender och en fysisk kalender. Alla anteckningar från möten, idéer jag kommit på och noteringar om saker jag behöver göra – har alla varit utspridda i tusen olika anteckningsböcker. För att vara ärlig är jag mer eller mindre ett ostrukturerat, strukturerat kaos. Det finns någon slags ordning under ytan, men den förändras rätt ofta vilket gör det svårt att hålla koll.

I höstas såg jag ett inlägg hos Emilia Westerström där hon skrev om Bullet Journal. Emilia är fantastiskt duktig på att fotografera, skriva, rita och tattuera. Efter att ha följt henne ett tag och frågat henne tusen frågor om vilka pennor hon använder, vilka böcker hon skriver i och hur hon gör sina snygga blommor – bestämde jag mig själv för att testa en Bullet Journal. Nu har jag använt mig av det i snart ett halvår – och jag älskar det.

Bullet Journal är just nu väldigt hypat. På Youtube och sociala medier hittar man bild efter bild med perfekta och snygga sidor som ger, åtminstone mig, världens prestationsångest. Men Bullet Journal behöver inte vara så. Från början var det ett system som ser till att man har allt på samma ställe och håller koll på saker som behöver göras, möten och event som händer i livet och får struktur på både lång och kort sikt. Helt utan krångel.

Jag älskar det här systemet för att jag får precis just det, struktur. Dessutom allt samlat på samma ställe. Istället för tusentals anteckningsböcker har jag nu bara två – min bullet journal och en anteckningsbok för mötesanteckningar. Precis allt som handlar om mitt företag – livet, framtidsplaner, idéer, visioner, planering, utvärdering och mål – det finns i min Bullet Journal. Jag varvar enkla sidor som bara har text med snyggare sidor med roliga detaljer – allt efter hur kreativ jag känner mig när jag gör dem.

Det jag tycker är bäst med det här sättet att planera och strukturera, är att jag kan välja att ha med vad som funkar för mig. Jag har också möjlighet att utveckla det eftersom. Ibland skriver jag ner saker en månad som jag sedan stryker till nästa månad – för att jag helt enkelt inte använde det. Det finns massor med tutorials och tips på hur man kommer igång på Youtube. Men som med allt annat så kan man inspireras, men sen är det bara att göra precis så som det funkar bäst för just dig. Mina månadsupplägg ser olika ut varje månad – och för mig är det perfekt. Det blir inte tråkigt och det blir bättre för varje gång.

Mood tracker i min Bullet Journal. Du väljer själv färger och vad de betyder. Går fort och ger en snabb överblick över hur dagarna faktiskt ser ut. Den här månaden har inte börjat så värst bra för min del, men det tar sig. 

Något jag testat för först gången den här månaden är en Mood tracker. Även den har jag lånat från Emilia. Tanken är att man har en stapel eller ett fält för varje dag i månaden och sedan fyller i färger som symboliserar hur man mått den dagen. Man väljer såklart färger själv och skriver ner vad de betyder för just dig. Sen fyller man i den färg som har varit dominerande just den dagen. Jag tycker att jag har varit sjuk och trött allt som oftast på senaste. Det här kändes som ett perfekt sätt att få lite koll på hur det faktiskt ligger till. Det tog ungefär 4 minuter att göra den och ca 2 sekunder att fylla i en färg varje dag. Enklare än så kan det faktiskt inte bli.

Mina bästa tips för att komma igång med Bullet Journal

  1.  Börja i ett block och med pennor som du redan har hemma, för att se om du överhuvudtaget gillar idén. Gör det inte så krångligt till en början. Du kan utveckla det eftersom.
  2. Fundera igenom vad som är viktigt att ha med för just dig – glöm inte sånt som händer i privatlivet också! Ju mer saker du har på samma ställe – desto större chans att du faktiskt använder den. Sidor som finns i min Bullet Journal är till exempel: Jar of Awesomeness, Mål 2018, Statistik för bloggen, Idéer till Lev Podcast, Företagsvision, Min bok. 
  3. Om du inte gillar att skriva och rita snyggt – skit i det. Skriv bara ner allt i punktform. Det här är inget som ska ge dig kreativ ångest, det ska underlätta din vardag.
  4. Välj att lägga en stund varje dag och gå igenom din Bullet Journal. Har du med allt du behöver? Har du koll på saker som ska göras? Har du uppdaterat de sidor du behöver uppdatera? Att hålla allt uppdaterat gör det roligare att använda den.
  5. Var inte rädd att göra om och ändra. Att din Bullet Journal utvecklas över tid är det som gör den så kraftfull. Det blir inte en massa sidor som inte används, så var det alltid för mig i en vanlig kalender. Här formar du en perfekt kalender för just dig – och inga sidor går till spillo!

 

Vill du ha fler tips eller inspiration på hur du ska göra? Kolla in Dorro Tidscoachen, Emilia Westerström eller originalet – BulletJournal.com. Där finns också en massa bra tips på hur man enkelt strukturerar upp uppgifter, möten och att-göra listor.

 

Har du testat Bullet Journal? Vad tyckte du? 

 


This post is written in Swedish. From now on, all my blog posts will be in Swedish. You can read more about why I have chosen to switch back to my original language here. I hope you still want to tag along! If you want to read posts in English, you find more on my Instagram