Älskade barn

Älskade barn. Du är så klok. På frågan om vad du tycker bäst om i hela världen svarar du – Allt. I din värld skulle inget vara orättvist. Du delar med dig. Ser till att alla får vara med. Gör inte skillnad på människor. Tar hand om djur och ger dom kärlek. Du frågar varför folk slänger skräp i naturen, när det finns soptunnor. Hjälper mig med att både laga mat och diska. Lämnar tillbaka leksakerna som följer med barnmålet för att du ”inte behöver mer saker mamma”.

Du skyddar de som är mindre än dig och säger ifrån när någon är dum. Hälsar på alla. Undrar varför inte alla hälsar tillbaka. Om alla vore som dig skulle jorden vara en harmonisk plats.

När vi idag åkte till vallokalen och röstade frågade du varför inte du får rösta, om det är så viktigt. För du skulle minsann rösta på Olle som är så snäll. Medans du gråter förklarar jag att det bara är vuxna som får rösta i det här valet, men tänker samtidigt som jag säger det att barnen hade gjort det här bättre än oss. För er är det självklart, allt som vi glömt bort. Att vi behöver varandra. Att alla är lika. Att vi måste ta hand om både människor och natur.

Jag hoppas att världen kommer vara en harmonisk plats när du blir vuxen. Att allting blir bra tillslut. Att alla människor är lika mycket värda.

För om alla var lika klok som dig, vore världen en bättre plats. ❤

Jag och Markus har startat en podd!

Hej på er allihop! Som ni redan vet har jag och Markus bestämt oss för att gifta oss nästa år. Vi har spenderat en del av sommaren till att leta efter rätt plats för bröllopet. Mer än så har vi inte gjort när det kommer till bröllopsplaner, vilket i och för sig är helt lugnt eftersom det är ett år kvar. Men. Istället för att börja fundera på saker som kan vara bra att fundera på så här inför stundande bröllop, lade vi all vår lediga tid på att starta – en podd!

Jag och Markus pratar väldigt mycket och ofta med varandra.

Om allt. Han vet precis allt som försiggår i min krångliga hjärna och vice versa. Vi kan ha långa samtal om allt från meningen med livet och universum till långa utlägg om varför Coop är bättre än Ica eller varför det är smartare att tanka ofta än mycket (Markus är ofta, jag är mycket). Vi är dessutom teaterapor båda två, vilket gör att en stor del av de konversationer som sker oss emellan, när ingen annan ser, sker med helt andra dialekter och karaktärer än våra egna.

Nästan varje gång när vi haft en lång, urspårad konversation om något helt oviktigt – eller extremt viktigt, har vi sagt: Tänk om någon såg oss nu, fan vad dom skulle skratta.. Eller tycka att vi var helt sjuka i huvudet. 

Idén till podden föddes när vi bestämde oss för att det är nu det blir av.

Bröllopet alltså. Mer eller mindre varje dag kom vi med nya insikter till varandra. Du vet att det här innebär att du kommer att leva resten av ditt liv med någon som aldrig går ut med soporna i tid? Som för att försäkra oss om att den andra är medveten om vad den ger sig in i. På livstid.

Kanske är det det där med livstid som gör att det börjar snurra en massa tankar i huvudet. Tänk om vi gifter oss och sen, om 10 år, visar det sig att du egentligen inte alls är arbetsledare utan hemlig agent. Hur mycket vet man om en människa efter fem år egentligen?

Under den tiden som jag och Alice har poddat har vi insett hur oerhört bra man lär känna varandra genom att podda ihop. Hur ofta sitter man annars och pratar med en annan människa en timme i veckan (+ all tid som går åt till research) om ett specifikt ämne? Aldrig. Och just det tyckte jag kändes spännande. Det är klart att vi ska podda – så att vi får lära känna varandra ännu bättre.

Det vore roligt att få ta del av vad andra gör när de är bakom stängda dörrar. Vad pratar dom om? Vad tänker de på? Var oroar de sig för och vad skrattar de åt? Hur väl känner de varandra och vad tycker dom om olika saker egentligen? Ungefär där föddes podden. Men, vi gör det.

Vi startar en podd där vi pratar om just det. Det blev kort och gott Markus & Amanda podcast.

Fiskekungen och stadsråttan av oss två.

Första avsnittet av podden släpptes officiellt i söndags.

Några av de som hittills har lyssnat har hört av sig och sagt att de skrattat högt. Jag vill såklart inte bygga upp några förväntningar i onödan, men det känns ändå väldigt roligt att vi lyckats få någon att skratta. Det är ju hela meningen. Vi är väl egentligen inte speciellt roliga eller har något speciellt intressant att berätta. Men det är just det som är så kul.

Att få en inblick i ett helt vanligt liv, mitt mellan jobb och dagislämningar. Få höra mer om vad som händer mellan två människor, i ett radhus i en småstad i norra Norrlands inland, långt efter att mjukisbyxorna åkt på och sminket tvättats bort.

Jag är äventyrslysten och ett planeringsfreak. I alla fall om man ska tro Markus. 

Jag tror det är lätt att det här med att gifta sig blir något man gör för att det förväntas av en. Att det blir en rolig grej. En fin fest. Att man gör det utan att reflektera över vad det egentligen innebär. Men vi ville veta att vi verkligen insåg vad det innebär.

Att vi bestämt oss för att gifta oss med varandra betyder att vi väljer oss. Varenda dag – i resten av våra liv. 

Det vill vi dela med er. I första avsnittet pratar vi om allt från bröllopsplaner till strategier för livet. Markus berättar bland annat om vad det innebär att krokodilrulla sig genom livet. Ett hemligt knep han tydligen har.

Om du vill lyssna finns podden på de allra flesta ställen där du hittar dina poddar (iTunes, Podcaster, Spotify mfl) – sök bara på Markus & Amanda! Antingen kommer du skratta som fan, eller så kommer du tycka att vi är helt sjuk i huvudet. Oavsett vilket, välkommen till oss! ♡

Att teckna på Ipad har blivit min nya favoritsysselsättning

En dag i somras kom Markus hem med en present. Han är den sortens kille som inte är överförtjust när det gäller födelsedagar, men som gärna kommer hem med spontana presenter när han får feeling. Som när han hämtade ut min bil från verkstan och hade passat på att köpa två nya däck också – bara sådär. Men nu kom han alltså hem med en present en helt vanlig onsdag.

Vad är det här? Frågade jag och såg förvånad ut. Den helvita och väldigt diskreta kartongen skvallrade om att det kunde vara något med ett äpple till logo, men jag visste inte vad det skulle kunna vara. En present till dig och Erik, svarade han och log samtidigt som han sträckte fram kartongen.

Jag höll andan medan jag sakta lyfte bort locket på kartongen. En Ipad. Pro. Som jag pratat om i flera år. Fy fasen, vad han är fin min blivande make. 

The mountains are calling, and I must go. Min månadsskiss för Augusti. 

Sedan den dagen i somras har jag använt denna Ipad Pro – massor.

Både som avslappning och arbetsverktyg. Att teckna på den med en Apple Pencil är som att rita på papper, med den stora skillnaden att man kan göra mycket mer – med mindre verktyg. Paddan har nu varit med oss på semester och agerat underhållning för treåringen, likväl som dator för mig. Erik har kollat Paw Patrol och jag har ritat. Logotyper, teckningar, affischer och en massa annat.

Och så här långt verkligen ÄLSKAR jag den.

Att paddan har större skärm än min dator är kanske inte det mest praktiska när man ska ta den med sig, men det är fantastiskt när man ska rita eller kolla film.

Teckna på Ipad Pro och Apple pencil

Apple pencil är ett tillbehör till paddan, den är ganska dyr men efter att ha använt den ett tag måste jag säga att den är värd sin vikt i guld. Den är tryckkänslig, reagerar på minsta rörelse och är härligt tung i handen. Det finns dessutom massor av gratis appar att installera som är riktigt bra. Hittills har jag mest använt apparna Paper och Procreate. Paper är lite enklare med färre penslar och verktyg. Men ibland är enkelhet precis vad man behöver för att kreativiteten ska flöda. Eller åtminstone är det så för mig.

När jag vet vad jag vill göra redan innan jag sätter mig, då är Procreate perfekt. Där kan man välja mellan en miljard olika typer av penslar och göra olika lager. I Procreate har jag bland annat skissat logotyper och ritat skisser på tavlor.

Det finns såklart mycket mer saker man kan göra med paddan och pennan, jag har precis bara börjat lära mig. Men hittills alltså, så jäkla kul! Att ha en macbook och en padda är dessutom väldigt praktiskt, eftersom anteckningar och annat synkas direkt. Att hålla presentationer och visa upp skisser på en Ipad ser dessutom tusen gånger proffsigare ut än att göra dom på en dator, eller på papper.

Har du testat en Apple pencil någon gång och vad tyckte du isåfall? Har du kanske några bra tips till mig? 

Om du har frågor om paddan eller hur jag använder den, skriv en kommentar! 

Ett vykort från Nord Norge

Hej! Hur har ni det i sommarvärmen? Smälter ni bort eller njuter ni? Vi njuter så det står härliga till. Inte bara för att vädret råkar vara bra, utan för att det verkligen är, och känns, som semester. I torsdags åkte vi till Norge och tog därmed semester på riktigt. Här fyller vi dagarna med de bästa och mest själafyllande saker man kan tänka sig. En perfekt blandning av äventyr och stillsamhet, aktivitet och vila.

Vi började semestern med att utforska Narvik. Markus och Erik tog tåget dit och jag körde bil, allt för att minska tiden i bilen för Erik. Vi åkte med gondolen upp på Narvikfjellet och tog en promenad där uppe med hundarna. Utsikten var magisk! Det var 20 grader varmt och nästan vindstilla på toppen. På kvällen tältade vi i Skjomen, ungefär tre mil söder om Narvik. Kvällen var fin och midnattssolen målade fjällen och fjorden vackert rödrosa.

Midsommar firas bäst med regnjacka, mössa och ulltröja på!

Hej på er! Det var ju lite oklart vad vi egentligen skulle göra på midsommar. Trots att vi inte hade några planer sådär dagarna innan blev det ändå en fin helg där jag lyckades checka av flera saker på min midsommarlista! Vilken ofantlig tur vi hade, förutom möjligen med vädret då. Det lämnade lite att önska. Men så är det alltid på midsommar här uppe i norr. Midsommar firas verkligen bäst med regnjacka, mössa och ulltröjan på. Man ska inte tro något annat!

Traditionellt blomsterplock för att göra blomkransar såklart. Det här var dag nummer två med midsommarfirande.

Dag ett av midsommarfirande, självaste midsommarafton, spenderade vi med att röja och fixa hemma. Hänga upp hyllor, byta ut lampor och annat roligt som man såklart gärna gör helst på midsommarafton. Sen käkade vi middag med Markus syster med familj. Givetvis grillat. Trots att regnet öste ner, vinden ven runt husknutarna och termometern visade ynka 9 grader hade vi ändå en jättefin midsommarafton. Ju äldre jag blir desto mer inser jag att vädret egentligen inte har så mycket med saken att göra, det blir oftast bra ändå. Dessvärre hade jag glömt minneskortet till kameran hemma och tog således inga bilder den dagen. Nåja, ibland är det skönt att bara vara också.

Fina midsommarbuketter. Det är inte alltid vi har så här mycket blommor ’redan’ i mitten på juni här uppe. Det märks att det var varmt i maj! 

Uppdukad midsommarbuffé i Anna och Jockes fina uterum. Notera väl handen som norpar chips från skålen, det är Erik.

Dag två firade vi tillsammans med min kompis Anna med familj i deras hus. Vi plockade lite blommor, gjorde kransar och åt sedan av denna fantastisk midsommarbuffé. Det regnade lite även på lördagen, men vid det här laget struntade vi i det. Tjocktröjan var ju redan på, lika bra att inte behöva byta om. Markus såg också till att även jag hamnade på bild, inte bara en utan flera.

 

Markus: ”Ställ dig där så får jag ta en bild.”

Jag: (spanar efter Erik som förmodligen försöker öppna dörren in till huset från uterummet med näven full av chips.)

Markus: ”Le lite”

Jag: ….

Man skulle kunna tro att vi sedan lekte ’Vem klär den bäst?’ och skickade runt blomkransarna till höger och vänster. Och nästan så var det. Förutom att vi inte lekte, kransarna testades av alla sen låg de och ruttnade i ett hörn. Allt i sann midsommaranda! Nedan, samma krans på nästan alla i sällskapet, förutom Erik och Abbe som aldrig stod still länge nog och Jocke som.. Ja, inte prövade den helt enkelt.

Bedårande Elis vann såklart, om det nu hade varit en tävling! 

Midsommarlistan som jag skrev förra veckan stod sig nästan.

Det som var väder relaterat blev inte riktigt som jag hade hoppats. Men det gick ju bra ändå.

  • Ett par jordgubbar att smaska på
  • Helst inte ösregn och storm.. (fredag..)
  • Gärna sol och minst tvåsiffriga plusgrader (ingen sol..)
  • Mat – i vilken form som helst!
  • Friskluft, gärna ackompanjerat av vackra vyer
  • Tid att umgås med familjen och gärna vänner

Efter middagen på lördag begav vi oss hemåt i regnet. Trots att vädret lämnade en del att önska hade vi verkligen en toppenhelg med både vänner och familj. På väg hem stannade vi och skulle ta några fina bilder, men så länge jag och Erik är framför kameran, istället för bakom, blir det ofta en del sånt här också! YOLO tänkte jag och slängde mina fina midsommarblomster högt upp i skyn.

 

Hur var din midsommarhelg? ♡

Så var det midsommar igen

Imorgon är det midsommarafton och som vanligt ser vädret inte ut att bli sådär jätte bra. Men vad gör väl det, det är ju åtminstone väder. Vi har inte gjort några direkta planer i år, så som det oftast brukar vara för oss. Vi kommer oftast på det alldeles för sent. Typ på tisdagen innan helgen.. Oftast har de flesta hunnit göra planer redan då, vilket är helt förståeligt. Jag tycker ofta att midsommar kommer lite för fort, som att sommaren inte riktigt har hunnit börja innan midsommar är här. Kanske är det därför vi aldrig hinner med att göra planer? Vi har fullt upp med att invänta semestern. 

Eftersom jag alltid glömmer att göra planer inför midsommar har jag nu hackat systemet. Istället för att planera årets midsommar, har jag varit förutseende och redan nu bokat in nästa års midsommarfirande. Ha! Skam den som ger sig. Nästa år ska vi minsann ha planer.

Förra året firade vi midsommar i Kalix Skärgård, i Alice och Viktors familjestuga. Det året måste ha varit undantaget som bekräftar regeln. Det var dock oerhört mysigt att vara ute på en ö i skärgården med vänner och bara njuta av den svenska, ganska så kalla, sommaren. I år blev det inget stughäng eftersom Alice och Victor precis har fått barn! (tjohooo!)

 

 

Jag har verkligen inte stora förväntningar eller krav på midsommar. Eftersom vi sällan gör planer finns det inte heller så mycket som kan gå fel. Men det finns ändå några saker som jag önskar mig inför helgen för att den ska kännas åtminstone lite som midsommar.

  • Ett par jordgubbar att smaska på
  • Helst inte ösregn och storm..
  • Gärna sol och minst tvåsiffriga plusgrader
  • Mat – i vilken form som helst!
  • Friskluft, gärna ackompanjerat av vackra vyer
  • Tid att umgås med familjen och gärna vänner

Det var lite kallt förra året på midsommar, Erik hade både mössa och vantar. 

Förra årets härliga midsommargäng! 

Glad midsommar! ♡

Vad gör du om dagarna egentligen?

Den frågan får jag ganska ofta nu för tiden. Det verkar råda väldigt spridda uppfattningar om vad jag gör om dagarna egentligen, vilket är helt förståeligt. Jag gör så himla mycket olika saker. Därför tänkte jag att dela med mig av hur en jobb-vecka kan se ut. Den här veckan har redan varit ett ganska bra exempel på hur många olika saker jag gör under en arbetsvecka, och det är ännu bara tisdag.

Den här veckan började bra med invigning av MAX Burgers pop-up restaurang i Gällivare.

Den tillfälliga pop-up restaurangen är uppsatt på samma plats som den första Max stod när den startades här för 50 år sedan. Idag finns inte Max kvar i Gällivare längre, vilket såklart är synd. Det är många Gällivarebor som önskar att Max kom tillbaka, vi har pratat en del om det i podden bland annat. Just därför fick vi också en inbjudan till invigningen och självklart vill vi dra vårt strå till stacken, som de lokalpatrioter vi är. Bland annat intervjuade vi (väldigt kort pga tidsbrist för honom) Max VD, Richard – och så käkade vi gratis hamburgare såklart.

Veckan bara måste ju bli bra när man får starta den med Alice och gratis hamburgare från Max. Och bor du, eller är i närheten av Gällivare, och inte ännu varit dit så åk! Pop-up restaurangen är öppen till på torsdag och de BJUDER på hamburgare och läsk. Stort av Max att Gällivare får vara med och fira deras 50-års jubileum. Det uppskattar vi.

Så här ser resten av min att-göra-lista ut för den här veckan: 

  • Göra ett filmklipp med Alice till poddens sociala medier ✔
  • Närvara vid öppning av MAX Burgers tillfälliga restaurang i Gällivare
  • Filma med kund inför filmprojekt ✔
  • Skapa webb-innehåll till kund ✔
  • Uppdatera och fotografera för eget material ✔
  • Kundmöten ✔
  • Uppdatera och strukturera i mitt eget företaget ✔
  • Göra klart med biljettleverantör för Träningsfesten
  • Stämma av med instruktörer inför Träningsfesten
  • Åka till Luleå på fredag för möten och Zumba (kl 12 på Inpuls!)
  • Lunchpass Fysiocross på onsdag
  • Skriva och planera blogginlägg
  • Bokföring..
  • Skicka några sälj-mail!
  • Grovklippa film till kund

Det var veckans to-do. Ett par saker avklarade och rätt många kvar att göra. Det jag gör mest just nu i jobbväg är sociala medier. Jag hjälper företag att göra en strategi för deras sociala kanaler och till viss del är jag även med och skapar innehåll. Själva strategi-delen är min favorit. Att få hitta deras Varför, vad företagets värde till kunderna är, sätta mål och identifiera målgrupp – det blir alltid som en liten energiboost för företaget, vilket jag älskar att få bidra med.

Från i måndags när jag filmade tillsammans med en kund. Roligt uppdrag! Jag vill absolut göra mer film, det finns så mycket man kan berätta genom film. 

Förutom det gör jag även fotouppdrag, film, hemsidor, skapar innehåll till mina egna kanaler (till exempel det du läser nu) och roddar med allt inför Träningsfesten och andra kommande projekt.

Vissa dagar passerar utan att jag egentligen har en aning om vad jag har gjort. Andra dagar är så intensiva och effektiva att jag kan kryssa av hälften av allt på min att-göra-lista direkt. Det är kanske så när man är ensam företagare – det varierar. Man ska vara ett helt företag på en gång. Väldigt ofta känner jag mig som han i radioreklamen – ”Tryck ett för Amanda på marknad, två för Amanda på ekonomi, tre för Amanda på sälj, tryck fyra för att prata med Amanda på underhåll.”

Viktigaste tröjan, Inte sova bara Kaffe, från Gällivare-företaget Lemmelkaffe.

I veckan har jag också jobbat lite med omstrukturering i mitt eget företag.

Jag kommer under hösten att ändra en del, vilket känns helt rätt. Nu har jag varit egen i över ett år och har precis börjat hitta mina rutiner, komma underfund med vad jag verkligen vill och insett vad jag tjänar pengar på. Det sista är verkligen det svåraste. Att ta tillräckligt betalt för det man gör. Men jag börjar lära mig.

Till hösten kommer jag fokusera ännu mer på utbildningar och föreläsningar, möten med människor på olika sätt, foto och film och såklart – äventyr och träning.

Men tills dess, kom och dansa med mig på fredag om du är i närheten av Luleå! Och hör gärna av dig om du har roliga projekt, fotoidéer, äventyr eller annat du vill göra tillsammans med mig. 

Jag har också en vision om att snart kunna ta med ER ut i naturen på äventyr. Skulle ni gilla det? Vad skulle ni helst vilja följa med på isåfall? ♡

En helg i sommarstuge-land

Den här måndagen känner jag mig inne i ett riktigt sommar-mode. Kanske är det för att vi spenderade helgen med att förbereda vår stugtomt i Kalix. Det är något speciellt med att komma bort till väglöst land, höll jag på att skriva, men riktigt så långt bort är det inte. Men det är stor skillnad på klimatet i Kalix mot för i Gällivare. När vi körde förbi ängar med betande kor och hagar med massor av hästar på väg ner i lördags kändes det nästan som att vi var utomlands. Sommar-feelingen infann sig genast och i den är jag ännu kvar.

I höstas tog vi ner träd på tomten och i år ska vi fixa marken så att vi kan ställa dit en stuga. Stugan kommer förmodligen inte upp förrän till nästa sommar, men redan nu känns det så himla härligt. Det är verkligen rogivande och roligt att få planera och bygga på sitt eget lilla paradis. Vår stugtomt såg inte så mycket ut för världen när vi köpte den. Det var tät skog och man behövde verkligen vara visionär för att se möjligheterna. Nu ser man verkligen potentialen och jag kan lätt se framför mig hur det kommer att se ut här när allt är klart.

Erik har verkligen hjälpt till hela helgen. Dragit ris, kastat pinnar och sett till att vi jobbat ordentligt. Så länge han får vara Batman och vi är ”Robin och Lila” så går det utmärkt att jobba på. När han är trött eller blir less gör vi något annat. Går på en promenad, fikar lite eller letar efter roliga saker i skogen. Erik har fått en egen Skateboard också, efter noggrann övertalning. Han är bra på att komma på argument den här killen. När jag sa att vi kan köpa en skateboard en annan gång tittar han bestämt på mig och säger ”Men mamma. Om jag ska kunna lära mig att ’skejpa’, då måste jag ha en egen skejpbård. Annars går det faktiskt inte.” Vem kan säga nej till det?

I sommar ska marken alltså fixas, i vinter får vi fundera och klura på vilken stuga vi ska ha och nästa sommar hoppas vi på att kunna bygga. Erik har redan bestämt var dörren ska vara, så allt är klart. Tills vidare njuter vi av att bara vara här. Min kusin, Lollo, har stuga alldeles bredvid vår tomt så i helgen fick vi dessutom låna bastun där vilket gjorde det ännu härligare. Längtar tills vi har vår egen lilla stuga och bastu att mysa i. Då tror jag kanske att jag aldrig kommer hem igen..

Sjön just nedanför ’stugan’ sådär mitt i natten. Massor med fåglar som flyger och fisk som vakar men ändå sådan stillhet.  

En vacker blomma i skogen, fotad långt efter midnatt.

 

Förutom att jag har fått tusentals myggbett i helgen, eller åtminstone 45 bara runt vristerna, så har det varit en riktigt härlig helg. Förhoppningsvis hinner myggen försvinna lite tills nästa vända hit. Tur att jag är den som blir myggbiten, Erik och Markus klarade sig nästan helt utan.. Jag är helt enkelt mygg-magneten i vår familj, men det kan jag leva med.

Något av de jag gillar mest, 2 minuter till stranden ♡

Mitt är inte bara mitt, det kan vara ditt också

Igår var det Sveriges nationaldag. Det finns så mycket som är bra med Sverige – men idag tänker jag speciellt på det som gör att vi kan vara ute i naturen så mycket vi vill – nämligen allemansrätten. Det (och mycket annat!) är något vi svenskar ofta tar för givet. Vi reflekterar inte ens över att det fungerar annorlunda på andra platser i världen. För många av oss svenskar är friluftsliv och att spendera tid ute i naturen, oavsett om det är i skogen runt hörnet, i skärgården eller högt uppe i fjällen, något helt naturligt. Vi plockar bär och svamp, vandrar i skogar och på fjäll, tältar i skärgården och fiskar (nästan) fritt.

Vi svenskar förknippar naturen, skogen och fjällen med avkoppling, återhämtning, vackra vyer och lagom mycket fysisk ansträngning. När helst vi känner för det kan vi packa en massäck och vandra ut i närmsta skogsdunge utan att tänka oss för nämnvärt. Det är få platser som är avspärrade, inhägnade eller direkt farliga. Vilda djur kan man stöta på såklart, men det är inte så många av de som är ett potentiellt hot mot vårt liv.

Varför skriver jag det här då? Jo, för att på många platser i världen är naturen, eller allt utanför städerna, inget man ser fram emot att besöka. Många människor i världen ser naturen som något farligt. Farliga djur, brist på vatten, farliga platser, privat mark och miljöföroreningar. På många ställen även minor eller annat krigsmaterial som gör att om man måste ge sig ut, gör man det med livet som insats. I många länder i världen kan man inte bara packa en massäck och ge sig ut med barnen på en skogspromenad för att få lite avkoppling. Det tycker jag är värt att tänka på när vi pratar om Sverige.

Det är så mycket som är bra med Sverige. Visst finns det saker som behöver bli bättre, det finns det alltid.

Till hösten är det val. Det känns som att det här valet betyder extra mycket. Det ligger något i luften som får håren att resa sig på mina armar. Det här valet kan ställa saker och ting på sin spets, men det kan också visa var skåpet ska stå. Vi har möjlighet att visa vilken sorts människor vi är – och vill vara.

När vi vaknar upp dagen efter valet hoppas jag att vi vaknar upp i ett land som står för jämlikhet, kärlek, människors lika värde, mångfald och en ljusare framtid för djur och natur. Jag hoppas att Sverige står stadigt i sina värderingar, när resten av världen skakar.

Rätten att plocka bär och äta massäck varhelst i skogen vi vill kan verka som en trivial sak.

Men det är värt att komma ihåg att vi har möjlighet att göra det för att vi bor i ett land där vi delar med oss, samsas, bjuder in och tar ansvar. Där mitt inte bara är mitt, utan kan vara ditt också om du ser till att ta hand om det väl. Det finns så många otroligt vackra platser i vårt avlånga land. Från de böljande fälten i Skåne till de karga fjällen här i norr. Jag hoppas att vi svenskar, i många generationer framöver, kommer att se naturen som något härligt och avkopplande.

Om du inte ännu har lyssnat på avsnitt fem av podden rekommenderar jag verkligen att du gör det.

I det avsnittet intervjuar vi Maria Sätterqvist om drömmen om ett enklare liv. Hon berättar också om sina möten med andra kulturer under tiden hon jobbade som lärare i Malmö. Det var hon som först öppnade mina ögon för det här. Det avsnittet inspirerar mig än idag och är ett av våra allra mest lyssnade avsnitt hittills! ♡

En mobilfri helg i Norge

Dagarna går så fort och snart är det helg igen! Håller ni med om att veckorna bara flyger förbi? Var tog maj vägen? Förra helgen var vi till Norge, i min familjs stuga ett par mil söder om Narvik. Mitt andra hem. Vi åkte ganska sent på torsdag eftermiddag och kom fram strax innan midnatt. Erik somnade i bilen men vaknade när vi kom fram. Han lekte en stund medan vi slog igång kaminen och bäddade sängen, sen kröp han nöjd ner och somnade om. Han har blivit så stor.

Vädret var inte det bästa under helgen. Delvis stormigt och stundvis regn. Men vad gör det egentligen? Väder som väder. Vi har pysslat, spelat kort, badat bastu och varit ute och fiskat och grillat när det var lite uppehåll. Det är något speciellt med att vara i en stuga, man blir lugn in i märgen. Kanske är det tystnaden som gör det. Eller de knarrande trägolven när man går genom köket för att sätta på gasolspisen för att koka kaffe.

Det kan vara utsikten över fjällen, regnet mot rutan eller bara den genomträngande känslan av att vara mer närvarande. Oavsett vad som gör det är det oerhört bra för välmående att få komma hit och skala av.

Fiske i Efjord, vi fick ingen fisk men grillade och hade mysigt ändå.

Emma och Joakim kom upp på fredagen och vi har passat på att vila, prata och bara umgås. Jag har låtit mobilen ligga hela helgen. Så oerhört välbehövligt. En detox från alla sociala medier och att vara ständigt tillgänglig. Det gör gott för själen.

De första timmarna efter att jag lagt ifrån mig telefonen är alltid de värsta. Känslan av att jag kanske ändå borde kolla om inte någon har ringt, det kan ju vara något viktigt. Det är det såklart nästan aldrig. Om jag håller mig från att kolla på telefonen de första två timmarna, kan jag sen vara utan i flera dagar utan att bry mig alls. Det är så skönt. När vi kom hem på söndag kväll lät jag också telefonen vara. Jag slog igång larmet och satte telefonen i flygplansläge. Sen sov jag oerhört gott hela natten.

Att få sitta på en klippa med dig och spana ut över havet, bergen och fåglarna. Det är livet.

Fisketur sent på kvällen resulterade i en massa fisk.

Att flyga drake var en av helgens höjdpunkter, perfekt när det blåser mycket.

Erik älskar att vara i Mommo och moffas stuga i Norge. Men när vi kom hem igen kastade han av sig kläderna och ropade ”Mamma! Jag har saknat vårat hem jätte mycket!” Inget gör mig gladare än att veta att han trivs både borta och hemma.

Jag skrev förra veckan om att jag tycker det är jobbigt att vara en mångsysslare ibland. Och att jag tror att det ibland blir lite för mycket inspiration och influenser från alla sociala medier. Nu har jag alltså reflekterat och detoxat. Och när jag slog igång hela baletten på måndag morgon igen så kände jag mig lite mer jordad. Det är nyttigt det här, med att vara utan ibland. Så man hittar hem till sig själv igen.

Glädjen av att vara ute och leka och ha vår fulla uppmärksamhet en hel helg.

På en av mina favoritplatser på jorden. Foto av bästa Emma Björkman Stenström.

Det var flera av er som kom med så kloka tankar kring det att jag skrev om att vara mångsysslare och inspiration. Tack för det. Utan er vore den här bloggen ingenting. ♡

amanda matti - dundret gällivare

När naturen vaknar på nytt – promenad på Dundret

Vintern gav fort vika här uppe i norr. Att gå från meterdjup snö till barmark och gröna träd tog inte länge och det kom tidigare än någonsin. Vissa år har vi inte ens fått gröna löv på träden till skolavslutningarna i mitten på juni. Nu stoltserar nästan alla träd och buskar med små, gröna skott eller stora praktfulla löv. Det är lite speciellt när sommaren kommer och naturen födds på nytt. Det är en sån energi ute i skog och mark just då. Fåglarna som kvittrar, växter som slår ut och allt smuts som sakta tvättas bort.

Markus har varit i Luleå hela veckan och kommer inte hem förrän imorgon kväll. Vi har pratat i telefon massor under veckan och vi är båda två helt blown away av responsen på förra inlägget om att vi ska gifta oss. TACK så oerhört mycket för alla lyckönskningar, kommentarer och tips på ställen och råd inför planeringen. Ni är underbara! ♡ Ni får gärna också kommentera om vad ni skulle vilja läsa om kring just bröllopet. Planeringen? Platsen? Klänningen (om det blir nån)? Hit me!

Det ska bli så roligt att få planera bröllopet och samla familj och vänner för att fira kärleken. Ju mer jag tänker på det, desto mer inställd blir jag på att det ska vara enkelt och naturnära. För det viktigaste för mig är egentligen att få umgås med alla vi har i vår närhet som gör vårt liv så härligt att leva. 

 

De veckor när Markus är bortrest är alltid lite meckiga. Att lämna och hämta på dagis och lyckas gå ut med hundar mellan matlagning och allt annat är inte alltid helt enkelt. Men oftast går det hur bra som helst, med lite fantasi och planering. Jag har tur som har både mina föräldrar och Markus föräldrar inom promenadavstånd. Mamma har kommit förbi två kvällar den här veckan, efter att Erik somnat, och bara varit hos oss så jag kunnat gå med hundarna.

I onsdags lånade jag mammas bil och åkte upp och gick en promenad på toppen av Dundret. Mitt favoritställe. Jag kom upp precis när solen var på väg att försvinna bakom horisonten. Så otroligt vackert det är. Sommarljuset och fjällen i fjärran. Här är jag hemma. 

Hatten har jag fått av Mamma. Jag som aldrig använder hatt annars blev kär i den här vid första ögonkastet. Det vore fantastiskt vackert att få fota ett par eller en gravidmage här i kvällsljuset. Någon som är sugen? 

Hundarna älskar att kunna springa i skogen och på fjället igen. Båda rullade sig flertalet gånger i riset och sprang som galningar fram och tillbaka medan vi gick. 

Jag ser fram emot sommaren och alla äventyr som väntar. Jag ska försöka göra det mesta möjliga av den här sommaren, rent själsligt. Vandra, vara ute, vara ännu mer flexibel med den tid jag jobbar och inte jobbar och försöka att bara ge mig själv så mycket Tid som möjligt. Dricka så många av mina koppar kaffe som möjligt med utsikt över skog, fjäll eller hav och bara njuta. Låta tankarna vandra och hjärtat hitta hem.

Så många vackra lager bland fjällen längst bort i horisonten. Det är en magisk värld vi lever i, eller hur?

Tycker att det här vore en utmärkt plats att fota bilreklam på. Tycker inte ni? De magiska färgerna som speglas i bilen och känslan av äventyr och oändlighet. Sommar.

 

Snart är det helg igen och jag ser fram emot att äta mat och dricka kaffe ute i naturen. 

Kanske det absolut bästa som finns faktiskt. ♡

Slider

Topptur och longboard i Norge, jaha!

Det är sällan saker och ting går precis som man planerat. Men ibland går det inte alls som man planerat. I fel sällskap kan det betyda att det roliga är över och stämningen förstörd. I rätt sällskap kan det bli riktigt bra ändå. När jag och Tiina åkte till Norge förra veckan gick det inte riktigt som vi hade tänkt oss. Vi skulle till Lofoten två dagar för att reka inför ett jobb, men vi hann inte längre än till Abisko innan vi insåg att bilen var trasig. Den var inte så trasig att vi blev stående, men efter att ha konsulterat flera kunniga personer över telefon blev vi avrådda att köra för långt.

Efter en lunch på Abisko turiststation bestämde vi oss för att köra vidare de 7 milen till Narvik så vi åtminstone fick se havet när vi ändå tagit oss hit. Och tur var det, för vi fick två riktigt härliga dagar med både en topptur på fjället och longboard vid havet i solnedgången. Norge, jaha. Det blev inte som vi tänkt oss men Norge är fint ändå. Och jag fick njuta av en natt i stugan, som balsam för själen.

En kaffe i takbaren på Scandic Hotel i Narvik medan kvällssolen målade allt i ett vackert varmt ljus.

Solnedgång över Narvik. Här jobbade jag en sommar när jag var 18, lastade malmbåtar i LKAB. Hytten där jag satt var längst ut i malmhamnen med, förmodligen, Narviks vackraste utsikt!

Vi sov första natten på Scandic i Narvik, efter lite parkeringsproblem lyckades vi till slut checka in och gick upp till min favoritrestaurang when in Norway – Peppes Pizza. Vi drack vin, käkade pizza och pratade om allt möjligt mellan himmel och jord. Efter det gick vi tillbaka till hotellet och drack en kaffe i takbaren medan solen gick ner. Trots att vi inte kom oss till Lofoten som planerat, var det skönt att ha tid att verkligen sitta ned och prata. När vi ses hemma är det oftast en snabb kaffe mellan olika jobb eller ett snabbt stopp på väg någon annanstans. Nu hann vi verkligen umgås.

På ett av mina favorit stopp just innan Narvik. En strand med perfekta mack-stenar och fantastisk utsikt.

Så fort man kommer bort från vardagen och inte har några måsten som pockar på eller saker som väntar, händer det något med samtalen. Det går från ”hur går det på jobbet” och ”hur var resan” till ”Vad tror du det är som gör människor lyckliga på riktigt?”. Jag älskar såna samtal. Som går på djupet, rör om, förändrar och väcker känslor. Samtal som verkligen betyder nåt.

Jag och Tiina planerar ett roligt projekt i Lofoten till hösten. Vi hann planera och prata massor om det också. De djupare samtalen och sånt som verkligen betyder nåt är ett tema vi kommer ta med oss till det projektet. Blandat med glädje förstås, för inget är så härligt och förlösande som ett skratt som kommer från hjärtat. Och skratta, det gjorde vi mycket av på de här två dagarna. Så mycket att jag hade träningsvärk i magen när jag kom hem. Då vet man att det har varit kul på riktigt.

Trots att Tiina hade ont i ryggen och jag hade turskidor utan stighudar, kom vi oss ändå upp en bit på fjället. Det var Spanstind, en bit norr om Narvik, som vi tog oss an. Vädret var helt strålande och jag vill verkligen komma tillbaka hit med en splitboard och få njuta av åkningen ner efteråt. Nu blev det stig-helmer varning och ett par vurpor för mig på väg ner i den moddiga snön. Men det var det helt klart värt!

En kopp Lemmelkaffe kokt uppe på fjället gjorde dagen komplett!

Trots att vi inte tog oss upp på toppen var utsikten från fjället fantastiskt vacker. Fjälltoppar i alla väderstreck, den ena vackrare än den andra. Här känner jag mig hemma.

Det är något med Norge som gör att jag känner mig hemma.

Kanske är det för att jag spenderat så mycket tid här, alla somrar i stugan. Kanske är det mitt undermedvetna som känner av släktbanden här. Min farmor var från Signaldalen uppe vid Skibotn i Nord Norge. Oavsett vad det är, blir jag lugn här. Vid havet, fjällen, fjordarna och de otroliga vidderna. Här hör jag hemma.

När vi hade tagit oss ner från fjället körde vi förbi Narvik igen och ut mot vår stuga. Precis bortanför Efjordbron stannade vi och åkte longboard på den smala vägen som ligger alldeles nere vid vattnet. Tiina lärde mig att det bästa sättet att åka longboardpå är att göra det barfota. Vilken skillnad! Vi turades om att cruisa runt här medan solen gick ned och jag kände mig som en tonåring igen. En sån underbar känsla det är att känna sig som ett lekfullt barn. Ålder är ju trots allt bara en siffra på ett papper. Den barnsliga lekfullheten tar vi också med oss till vårt kommande projekt. ♡

Åka longboard barfota, verkligen något helt annat.

Det var skönt att komma ut till stugan, om så bara för en natt. Vi eldade bastun och badade innan vi gick och lade oss. En norsk favorit-öl och en burk med makrill blev kvällsmaten. På morgonen käkade vi frukost och drack kaffe, tog en promenad ner till havet för att spana efter en utter Tiina sett och sen åkte vi hem. Vi kom oss aldrig ut till Lofoten på den här korta resan, men vi hade det himla fint ändå. Ibland är det så. Ett fel blir ett rätt.

Morgonyoga på bryggan. Inte illa med den utsikten och ett stilla hav. Rogivande för både kropp och själ.

 

Det bästa av allt är ju att vi snart måste åka tillbaka till Norge för att göra det vi egentligen skulle hit för. Med tanke på omgivningarna, syftet och sällskapet känns det inte det minsta jobbigt att behöva åka tillbaka. 

Norge, på återseende! ♡