Idag är det bara en vecka kvar till julafton. Hemma hos oss lyser redan det fjärde ljuset i adventsljusstaken och julstöket är obefintligt. Det kändes liksom rätt att tända ljus nummer fyra redan, för vi är inte hemma när fjärde ljuset ska tändas.
På tisdag åker vi till Florida. Min älskade mamma fyller 70 år på självaste julafton och det ska vi fira, hela familjen, på andra sidan jorden. Även om jag har firat jul utomlands förr känns det lite konstigt att åka bort nu. Kanske för att julen blir annorlunda när man har barn?
Erik är dock inte alls bekymrad över att fira jul utomlands. Han pratar konstant om att få åka till Miami (landet där Batman och Blixten bor). Den enda fundering han har haft är om tomten kommer till Miami? Efter att ha fått fråga tomten på julmarknaden för några veckor sedan och fått till svar att jo, tomten kommer till Miami också, så är han lugn. Han är ju inte så stor ännu att han har hunnit vänja sig vid några traditioner eller rutiner kring jul så att göra något helt annat bekommer honom inte alls.
Själv ser jag fram emot att få bryta av vardagen med lite äventyr. Att få resa. Även om mitt samvete skriker för klimatets skull. En nöjesresa till andra sidan jorden, hur motiverar man det? Jag har inga svar på den frågan. Jag tänker samtidigt att vad gör det om vi flyger en gång, när en del människor flyger runt halva jordklotet flera gånger i veckan?
Hur som helst har jag valt att klimatkompensera för vår flygresa.
Jag vet att jag inte skulle kunna njuta till fullo annars. Att klimatkompensera känns futtigt, men det är ändå något. Som ett plåster på såren som vi åsamkar moderjord. Jag tröstar mig med att jag annars lever ganska klimatsmart och har som mål inför 2019 att på riktigt göra vardagen mer snäll mot klimatet. Undvika onödig plast, tänka till vad vi använder för produkter och äta mer lokalproducerat och vegetariskt.
Så, med det i åtanke tänker jag njuta till fullo av vår semester på andra sidan jorden. Och fira min älskade mamma, såklart. Sjuttio år är helt klart värt att fira!
Förra året grillade vi korv ute till lunch. I år kanske det blir barbeque i varmare klimat?
Vintern har verkligen anlänt till Gällivare efter den varma starten.
Nu glittrar snön vit i alla träd och min hemstad är verkligen Winter Wonderland i dess rätta bemärkelse. Det känns både skönt och lite synd att lämna när världen är som vackrast. Solen har gått ner för i år, men det betyder inte att det är mörkt. Det betyder att vi har flera timmar per dag med pastellfärgad himmel och ett rosaskimrande sken.
När vi kommer tillbaka på nyårsafton har vi redan börjat gå mot ljusare tider. Jag ser så mycket fram emot januari, 2019 och allt det kommer med!
