I kväll har jag varit på ett roligt möte med ett gäng fantastiska människor, vi har planerat och spånat på en rolig grej som ni får höra mer om vid ett senare tillfälle. Det kommer bli fantastiskt kul kan jag lova! Jag åkte dit med rätt låg energi men kom därifrån laddad till tårna, tänk vad lite spännande idéer och roliga projekt kan göra för motivationen!
Peppad efter det härliga mötet bestämde jag mig för att ta en springtur. Jag är absolut ingen löpare. Definitivt ingen långlöpare, det har jag aldrig varit.. Eller det har jag i alla fall intalat mig själv och sagt till andra i alla år, så det har blivit en sanning i min hjärna. Men när jag ser eller hör om människor som springer BAMM, Fjällräven Classic, maraton eller triathlon så blir jag lite avis. Jag vill ju också vara sådär stark, uthållig och modig som dom är. Så nu är jag less på mina egna dåliga ursäkter och har bestämt mig för att jag också ska bli en löpare, en långdistanslöpare!
”Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort.”
– Astrid Lindgren
Som med allt annat så handlar det bara om hur mycket man tränar och hur mycket tid man lägger ner. För mig är det svåraste oftast att hitta motivationen till att träna alls om man inte har något mål. Jag skulle kunna anmäla mig till ett vanligt marathon eller långlopp, men att springa marathon i stadsmiljö lockar mig inte. Så därför har jag nu satt upp ett mål som innebär flera mils löpning om dagen i fjällterräng, jag tänker mig att FJÄLLMILJÖN i sig är motivation nog att vara ute och springa. Målet är alltså att springa från Vakkotavara till kebnekaise och övernatta i stugorna längs vägen. Alltså typ ingen packning alls mer än skavsårsplåster å mat.. hejsan hoppsan!
Att sätta upp det här målet själv och tro att jag ska hålla det vet jag inte fungerar, jag känner mig själv vid det här laget. Därför har jag involverat min kära Kusin Lollo! Hon är erfaren fjällvandrare, långlöpare och lika galen som jag. Skönt! 😅 När jag satte målet tänkte jag kanske inte igenom allt riktigt innan, men det är så jag fungerar och det är dom målen som blir absolut roligast att genomföra, dom man egentligen tänker att man kanske inte klarar av! Mitt största huvudbry just nu är alla dessa frågor som ploppar upp, frågor som kräver svar. Vad ska jag springa i för kläder? Vad ska jag ha för ryggsäck? behöver jag nya skor? Hur packar man så lätt utan att missa nåt viktigt?
För mig som ”inte är någon långdistanslöpare” är målet att om 8 månader springa 2 mil om dagen i fjällen i ett par dagar ett rätt krävande mål, både prylmässigt och fysiskt.. Än så länge har jag inte gjort upp någon speciell plan för träningen, men jag vet att jag måste springa betydligt mycket mer än jag förut gjort. Och jag måste vara ute och springa längre tid än jag förut gjort. Och idag är väl en lika bra dag som någon annan att börja. Det blev inte långt, men åtminstone en löptur som jag aldrig annars hade tagit mig iväg på. Det blev 3,6 km på 21 minuter, långt ifrån personbästa, men känslan i kroppen var fantastisk! Det kändes som att jag flög fram över snön och när jag var tillbaka på gården kändes det knappt alls i kroppen och lungorna. Det har nog aldrig hänt förut. Kanske är det STRONG som satt sina spår på konditionen? Eller så är det bara motivationen som är bättre. Hur som helst så blev det 1-0 mellan mig och soffan, bara det är ju en seger värd att fira!
Blir det fler löpturer i vinter? Kommer jag klara av mitt mål till sommaren? Hur ska jag träna för att nå dit? Den som lever får se.. Jag håller er uppdaterade! Har ni tips eller erfarenheter av att sprigna långt i fjällterräng mottages dessa tacksamt!
Ha en fin fredag! 🙂
