Man blinkar snabbt en gång, sedan är den över. Är man inte riktigt med är det lätt att man missar den. Julhelgen passerade lika fort som den kom. Som jag skrivit tidigare har jag nästan hållit andan i väntan på julstressen som alltid brukar infinna sig en stund innan jul. Ni vet den som kommer när man inser att man måste köpa julklappar, städa, baka julgodis, fixa julmat och hinna klart med allt på jobbet innan man går på ledighet. I år har jag väntat på den stressen, men den kom aldrig. Jag är inte helt säker på varför inte julstressen infann sig i år som alla andra år, kanske är det för att vi köpte klart (nästan) alla julklappar vi skulle köpa, under en och samma dag redan i början på december. Men jag tror att det som gjort störst skillnad när det kommer till julstress eller inte är mina egna förväntningar.

Som med så mycket annat i livet är det lätt att sätta höga förväntningar på sig själv och sin omgivning. Julen är absolut inget undantag, snarare kulmen på en redan stegrande skala. Hemmet ska vara välstädat och stämningsfullt julpyntat, varenda burk i hela huset ska vara full med godis och bakverk i alla former och färger, granen ska vara snyggt pyntad och full med julklappar undertill, kylen ska vara sprängfylld med julmat och hemmagjorda maträtter, släkten ska man hinna umgås med både på den ena och den andra sidan och dessutom ska vi vara glada och lyckliga och hinna ta massor med fantastiska bilder att dela på sociala medier, helst där alla barn och husdjur är glada, fina och tittar åt samma håll samtidigt.

Jag är själv expert på höga förväntningar. Eller expert.. Jag skulle snarare vilja säga att jag ofta faller offer för mina egna höga förväntningar. Att ha höga förväntningar på livet kan lyfta upp en och få en att prestera bättre, men det kan också förstöra något som redan är bra. Jag brukar ha höga förväntningar på egentligen allt. Jobbet, träningen, middagar, hur mycket jag ska hinna på en vecka både hemma och på jobbet, semestern, helger och så klart julen. Problemet med att ha höga förväntningar på saker och ting är att det ofta innebär att man har samma höga förväntningar även på omgivningen, på väder och vind, yttre omständigheter och andra människor som man inte kan påverka. Det innebär att jag förväntar mig glada och pigga barn, perfekt julväder, fina julbilder och att alla i min omgivning på något magiskt sätt har samma tankar och förväntningar som jag, trots att vi aldrig yppat dessa högt. Att låta sin egen lycka och känsla av välbefinnande styras av det man inte kan påverka är livsfarligt, men det är lätt att falla ner i fällan och göra precis det.

Därför bestämde jag mig för länge sedan att den här julen skulle bli lite lugnare. Att jag inte skulle bygga upp höga förväntningar, inte på mig själv och inte på min omgivning. Jag har också bestämt mig för att inte laga en massa mat, inte baka en massa kakor och inte göra julgodis. Känslan fram till jul har alltså varit lugn. Detsamma gäller julhelgen. När man har barn och två hundar och två familjer man vill vara med på julen innebär det helt tydligt en del logistik. Förra julen var stressig.. Både jag och Markus andades ut efter förra årets julhelg med känslan att det här gör vi inte om igen.. Trots att vi i år (ändå) hade ungefär samma upplägg som förra året så kändes den här julhelgen inte ett dugg stressig eller hektisk. Kanske var det för att jag inte stressade själv, eller för att jag inte förväntade mig en massa saker från alla andra. Kanske var det för att jag lät saker bara hända och lät det som redan var bra, vara alldeles nog.

Vi har inte lagat någon julmat alls hemma i år, förutom köttbullarna vi hade med till julaftonens julbord. Nu har vi ätit mat på andra håll än hemma under helgen, men trots det har jag tidigare år envisats med att göra skinka ändå, köpa hem lax och en massa annat som man ”brukar äta på julen” som sedan slängts ett par veckor senare när jag insett att det aldrig kommer att bli av.. Vi har inte gjort en enda julgodis, inte ens knäck. Jag tycker att det ”hör julen till” att ha godis hemma, men sanningen är den att jag ofta går och äter av julgodiset sedan för att jag känner att jag borde eftersom dom ändå är gjorda – trots att jag egentligen inte alls är sugen. Vi har dessutom helt struntat i att städa hemma inför julhelgen. Vi gjorde faktiskt en lång lista på saker som vi skulle göra innan jul, det var städning på listan, skottning, tvättning och en massa andra saker som vi tyckte att vi på något sätt MÅSTE ha gjort innan julhelgen. Som att det skulle behöva vara gjort för att den där julefriden skulle infinna sig.

Vi struntade i vår att-göra-lista och aldrig har jag haft en lugnare julhelg! Vi har två hundar så ni ska veta att det behöver städas ofta i det här huset om man ska hålla golven rena. Men här är golven ännu ostädade, det ligger kläder i trappan och saker står framme på köksbänken. Men trots det har vi haft en fantastisk julhelg. Kanske är det så det ska vara, lite smuts i hörnen och lugn i själen istället? Det är nog mitt absolut bästa råd till alla där ute, kanske lite extra mycket till alla kvinnor och mammor, pick your fight. Ha inte för höga förväntningar på dig själv. Och ha inte för höga förväntningar på din omgivning heller. Ibland är det snöstorm på julafton, ibland 10 plusgrader. Ibland blir barn sjuka, trötta, sockerhöga eller bara envisa och vill göra precis motsatsen till det du tänkt. Ibland går livet inte riktigt som planerat, men det kan bli bra ändå. Låt inte dina egna höga förväntningar förstöra något som redan är bra. Ibland kan en hel dag i en ostädad soffa, i ett ostädat hem utan julmat vara precis lika bra som en dag hos släkten, vänner eller ute på äventyr. 

Ta dagen som den kommer och njut som om det vore den sista. Ditt framtida jag kommer att tacka dig!

Ps. Om ni tänkte att vi dött när ni inte sett oss på sociala medier i helgen kan jag meddela att så inte är fallet. Jag har haft en mobil-fri jul och har bara använt telefonen ett fåtal gånger för att ta bilder. I övrigt har den legat i en jackficka långt bort, bortglömd och oanvänd. Kanske är det bristen på yttre intryck och ett ständigt informationsflöde som också bidragit till att helgen känts lång och lugn? När man inte använder den blir man förvånad, och nästan skrämd, över hur lite telefonen behövs egentligen. Och visste ni att batteriet i en smartphone faktiskt räcker drygt 3 (!!!) dygn när man inte använder den? Nä, tänkte väl det. Den nya lärdomen bjuder jag på! 

Puss på er och GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!

En av de viktigaste saker jag lärt Erik – förtjusningen i att fånga snöflingor på tungan!! Den blicken och det skrattet när han får en snöflinga på tungan som smälter i munnen.. ovärderlig!

Vår julafton började med en tur ut i skogen med hundarna och boben och frukost i bagaget på bilen. Lite stökigt, mycket snöigt men fantastiskt mysigt!

Köttbullar in the making dagen innan julafton!

Tomtens hjälpreda! Erik hjälpte Markus att dela ut julklapparna, noga med att alla skulle få en julklapp innan han själv öppnade sina. Omtänksam – mammahjärtat tar ett extra skutt <3

Dan före dopparedan och Erik har intagit soffan iförd blöja och skor för att läsa en god bok..

Familjen Matti med barn och barnbarn + respektives föräldrar. Tre små kusiner har vi fått ihop. Pojkarna röjer runt som vildar och ska hoppa i sängar och busa. Julia tar det mest rätt lugnt än så länge, men nästa jul får nog grabbarna (an)passa sig!

När vi kom från mina föräldrar igår ville Erik absolut stanna ute och leka, och jag tycker väl att det är minst lika roligt som Erik så vi hoppade i snöhögarna, åkte på rumpan ner för backarna och kastade snö åt hundarna. Efter det gick vi in och sov, bra avslutning på julhelgen! 🙂

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Markerade fält är obligatoriska.