Den senaste veckan har sommaren flirtat med oss. Solen har värmt våra bleka ansikten och snön har smält i en rasande fart. Från ett par decimeter snö innan påsk till torra gräsmattor lagom till valborg. Men idag, på första maj, vaknade vi upp till en vitklädd värld igen. Även om snön den här gången hade smält lagom till lunch var det ändå en påminnelse om att våren tar sin tid.

Hade det inte varit för att Erik var så peppad på att gå på fjället hade jag gärna krupit ner under filten i soffan och kollat en film. Men vill barnet ut i snöstormen så får man helt enkelt klä på sig och gå.

Dagens mål var säsongsavslutning och jublieums-firande i Friluftsfrämjandets Åke-på-toppen stuga, 824 möh. 

Promenaden upp till Åke på toppen går längs med en grusad stig som länsstyrelsen gjort i ordning för ett par år sedan. Stigen är perfekt för att gå med barnvagn eller rullstol. 

Erik är verkligen inte bangen på att vara ute, oavsett väder.

Men att gå 1,5 kilometer när man är fyra år är ganska långt. Speciellt om det är snöstorm och uppförsbacke. Därför brukar vi prata mycket och försöka hitta på roliga lekar längs vägen. Det absolut bästa är att samla energi-prickar – de färgade stenarna längs med leden. De röda ger lite energi och de gröna ger massor av energi. Man kan välja att spara energi för att använda senare, eller använda den på en gång och springa en bit.

Erik samlar energi-prickar på väg till Åke på toppen stugan.

Idag slutade det med att Erik sprang större delen av vägen. Obekymrad över snö, hagel och stormvindar. Han var förmodligen gladast på fjället och pratade med alla han mötte. Väl i stugan drack han varm saft i sin alldeles egna termos han fått i födelsedagspresent av Lollo och Danne.

Åke på toppen ligger, som namnet avslöjar, på en av Dundrets toppar.

Här har Friluftsfrämjandet öppet varje röd dag under vinterhalvåret. Vintertid åker man skidor hit från botten av fjället och sommartid kan man parkera uppe på toppen och gå de sista 1,5 kilometrarna. Eftersom snön smält så fort i år var vägen redan körbar och förutom nysnön som lagt sig under natten var nästan all snö borta.

Första maj är det alltid säsongsavslutning för Åke på toppen och utdelning av den berömda toppluvan. Toppluvan får den eller dom som varit upp till stugan flest gånger av alla de röda dagar under säsongen då stugan håller öppet. En ärofylld utmärkelse med andra ord. Idag var det dessutom 60-års jubileum för toppluvan. Den första luvan delades ut år 1959.

Vi kom fram till stugan precis innan stängning så det hade börjat minska med folk, trots det var stugan närmast full. Drygt 130 personer besökte stugan idag, mycket folk för att vara en snöig och kall onsdag i maj. Det bjöds på helstekt ren och laxsmörgåsar. Oerhört gott efter den kalla promenaden upp.

Efter en härlig fikapaus klädde vi på oss och gick ut igen.

Erik lekte brandman i stormen utanför stugan en stund medan vi väntade på fammo. Under promenaden ner såg han till att alla samlade energi-prickar. Entusiasmen han känner för att vara ute är så oerhörd. Långt mer än jag någonsin hade kunnat hoppas på. Själv var jag väldigt sugen att stanna hemma idag, men vad gör man inte för sina barn. 😏

Det blev en snöig första maj på Åke på toppen!

Hoppas att din första maj var fantastisk! ♡

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Markerade fält är obligatoriska.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.