Det syns inte alltid att man mår dåligt – nytt poddavsnitt

Idag släpps ett avsnitt av podden där vi pratar om att må dåligt, på insidan. Det där som alla gör då och då, men ingen riktigt pratar om. Det var ett känslosamt avsnitt att spela in. Vi pratar om våra rädslor, prestationsångest och ångest och hur ensam man känner sig när man är inne i en dipp. Det finns så många nivåer av psykisk ohälsa och det finns så mycket vi kan bli bättre på att se och förstå, hos varandra och hos oss själva.

Det syns inte alltid på utsidan att vi mår dåligt på insidan. Men vi är sällan ensamma. Vi måste börja prata med varandra.

När jag var yngre hade jag ofta negativa tankar om mig själv. Att jag var dålig, att ingen egentligen ville vara med mig, att jag inte dög och att inget jag gjorde var bra nog. Prestationsångest och ångest. Jag började tidigt analysera varför jag kände så och försökte komma fram till hur jag kunde göra något åt det. Idag påverkar det mig inte alls på samma sätt, men jag kan fortfarande ha perioder när det känns tungt.

Förra veckan var en sån vecka. När allt gick trögt och jag var trött och deppig. Syntes det? Förmodligen inte. Just för att psykisk ohälsa eller stress, ångest och negativa tankar sällan syns på utsidan. Inte för att man kanske medvetet vill dölja det, men för att mellan det långsamma och deppiga finns det ändå en massa ljus. För även om man är deppig, kan man också vara glad. Livet är inte svart eller vitt, det är så många nyanser av grått och tusentals olika färger. Men att må dåligt emellanåt, eller ofta för den delen, är inget att skämmas för. Det gör oss inte till sämre människor. Det gör oss bara till människor.

Lyssna på avsnittet om psykisk ohälsa här eller där du hittar dina poddar! 

En skit-dag är också en dag. 

Jag har blivit så mycket bättre på att ta hand om mig själv och ge mig själv tid att vara.

Att inte pressa mig själv för hårt när jag redan mår dåligt och att inse att jag är värdefull även om jag inte presterar ett skit. Men jag tror att många hade kunnat må så oerhört mycket bättre, om vi bara började prata om såna här saker. Jag tycker tillexempel att man bara ska fråga hur någon mår, om man faktiskt förväntar sig ett ärligt svar. Fråga för att du faktiskt vill veta. Du behöver inte lösa personens problem, eller ens stanna för att lyssna på hela historien. Ibland räcker det att någon frågar med ett genuint intresse, och lyssnar på ett ärligt svar, för att det ska lätta på trycket. För att man ska känna sig lite mindre ensam och misslyckad. 

Att veta att det finns människor som ser, som förstår, som kanske till och med känner samma sak – kan göra all skillnad i världen. Därför tycker jag också att det är så oerhört viktigt att vi alltid är snäll med människor vi möter. Har jag en bra dag så kan jag med fördel dela med mig av lite extra energi och medkänsla till människor i min omgivning. En bra dag kan jag ta ett argt svar, möta en sur person eller få skit kastat på mig. Händer det på en dålig dag – rämnar hela systemet.

Vi mår alla dåligt i bland, mer eller mindre. Försök att alltid vara snäll mot människor du möter. 

Vi måste våga prata om psykisk ohälsa.

I avsnittet pratar vi också om att vi ofta ser upp till människor som är starka. Människor som verkar som att de har hittat den ultimata nyckeln till livet. De som vill ge sken av att allt löser sig bara du har disciplin, motivation, slutar vara lat och gör saker straight away. I min värld är inte livet så. Jag tycker det känns helt fel att ge råd, tips eller försöka låtsas som att jag vet hur man gör för att ”må bra”. För jag har ingen lösning. Jag mår fortfarande dåligt ibland och jag känner mig absolut inte stark. De dagar då jag mår dåligt känner jag mig så oerhört liten och svag.

Men när jag väl stannar upp och tittar tillbaka, inser jag att jag trots allt har tagit mig en bra bit på vägen och plötsligt känner jag mig enormt stark. Stark i det svaga. Trots hjärnspöken, ångest och prestationsångest fortsätter jag kliva upp varje dag och göra det bästa jag kan just där och då. Även ett litet steg framåt är ett steg framåt.

 

Jag har inga lösningar på hur man blir av med negativa tankar och blir fri från ångest och prestationsångest, men jag har några tips på saker som har hjälpt mig en bit på vägen. Kanske kan något hjälpa dig? ♡

  • Låt dig själv vara precis just där du är. Mår du dåligt, det ÄR OKEJ. Det är okej att avboka möten, ställa in event eller bara prestera noll. Du är inte mindre värd för det. Har du något du MÅSTE göra just då – sätt nivån på det du ska göra utefter hur du mår. Det är okej att inte prestera på topp. Ibland behöver man bara överleva och genomföra. DET. ÄR. OKEJ. Så hanterar jag fortfarande föreläsningar eller möten som kommer ’vid helt fel tidpunkt’. Jag genomför bara.
  • Stanna upp och fundera över varför du mår dåligt. Har det hänt något? Har någon sagt något? Eller har du kanske varit inne för länge, gjort monotona saker, umgåtts med någon som dragit ned dig eller är det kanske mensen eller något annat fysiskt som gör att du mår dåligt just nu? Det här har hjälpt mig massor.
  • DU ÄR INTE DINA KÄNSLOR. Det här har jag anammat från Petra Åhl. Sedan hon sa det här så har jag haft det med mig. När fulgråten kommer krypande och ångesten river i bröstet – sitt där och låt stormen härja – och passera. Du är inte dina känslor. De definierar inte dig. Det. Är. Inte. Du.
  • Prata med andra. För mig kom det nog till en gräns. När jag till slut inte orkade klara mig själv längre, inte orkade samla ihop mig efter varje gång – så brast det. När folk då frågade ”hur är det” så svarade jag ärligt. Och det var så förlösande. För fram kom det krypande historia efter historia från människor i min allra närmsta närhet. De mådde inte heller så jäkla bra. Vi hade ungefär samma rädslor och funderingar. Helt plötsligt kände jag mig normal. Vi är alla mer lika än vi tror.
  • Ta inte saker personligt. Allt eftersom jag har lärt mig om hur människor fungerar, hur olika vi är och hur olika personlighetstyper fungerar – har jag insett att mycket som jag tidigare tagit personligt inte alls handlar om mig. Att någon snäser av en när man ställer en fråga, eller att personen man möter är otrevlig, handlar i nio fall av tio om vad som händer i deras liv – inte om dig. När man inser det, är det lättare att vara ”the bigger person” och svara med ett leende.
  • Tjejer!! Kartlägg mensen. Jag har alltid haft oregelbunden mens och aldrig vetat när den har kommit (förutom när jag åt p-piller, fast då kom den aldrig för jag sköt alltid upp den i det oändliga, men det är ett annat kapitel). Sedan ett år tillbaka har jag börjat använda appen FLO som kartlägger mensen. Helt plötsligt ser jag ett mönster på mina dippar också, det är ju till stor del PMS. Så. Skönt. Att. Veta. Och helt plötsligt mycket lättare att hantera.
  • Och sist men absolut inte minst – värdesätt inte dig själv efter vad du presterar eller hur du mår. Du är lika bra idag som alla andra dagar. Oavsett vad du gör, hur det går eller hur du mår.

Att må dåligt är okej. Var snäll mot dig själv och var snäll med andra! Och dela gärna med dig, hur hanterar du dåliga dagar? ♡

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.