Bullet journal och mood tracker update – hur gick det egentligen?

I mars skrev jag ett inlägg om bullet journal och min mood tracker som jag började med då. Jag har också skrivit om att alla veckor inte är bra veckor och hur underbart härlig vår påsk var med massor av tid ute i naturen. Nu har mars hunnit passera och april är här med vårkänslor som börjar infinna sig i takt med att snön smälter. Men hur blev mars egentligen, rent mående-mässigt?

Av 31 dagar i mars var tjugoen dagar då jag hade mycket energi och kände mig glad – tydligare än så kan det inte bli! 

Som jag skrev tidigare så tar denna mood tracker bara ett par minuter att måla upp – och ett par sekunder att fylla i. Det är ungefär så lång tid det får ta om jag ska ta mig för att göra det. Som ni ser är det helt övervägande gula dagar i mars – det betyder dagar med mycket energi och glädje. Yay! När man väl har en dålig dag, på grund av pms eller bara annars, är det lätt att det känns som att alla dagar är så. Men med den här översikten är det lätt att se att det bara är hjärnan som spelar en ett spratt när det känns som att man haft hundra dåliga dagar på rad.

När jag tänker tillbaka på mars känner jag faktiskt precis så där – att det var så mycket glädje och energi och en massa roliga påhitt. Precis som man vill att livet ska vara!

Mood trackern för april fick bli en rund variant, men med samma upplägg och funktion.

Inför april har jag valt att göra om mood trackern lite, inte i funktion utan bara i design. Omväxling förnöjer. Det är just det jag tycker är så bra med bullet journal – att man får ändra och förbättra hela tiden. Som ni ser är inget här perfekt. Det är sneda linjer, stavfel och missar i ”designen”, men det gör inget. För mig får det hellre vara personligt och ”gjort” – än perfekt.

Det viktigaste för mig med min bullet journal – är att hålla den enkel.

Jag gör en monthly spread varje månad, med min mood tracker intill. För varje vecka gör jag en weekly spread. På varje veckosida har jag en to-do-list och en lista över blogginlägg jag vill skriva. När veckan är slut går jag igenom det som inte blivit gjort och stryker sånt som inte längre är aktuellt. Om något fortfarande behöver göras, flyttar jag över det till kommande vecka.

April månads monthly spread. Jag skrev dagarna lite fel och det blev mer fokus på snygghet än funktion här. Ibland lägger jag till en ”månadens to-do” bredvid kalendern men nu fick det bli så här istället. 

Så här ser oftast mina vecko-sidor ut. Översikt till vänster och to-do listan till höger. Ibland dekorerar jag sidorna med blommor eller annat klotter, men ibland får de bara vara tomma. Weekly spread går att göra på tusen olika sätt – man får helt enkelt hitta det som man själv gillar bäst. 

I början av min bullet journal har jag årsplaneringen där jag skriver in allt som händer längre fram. Inför varje ny månad fyller jag i viktiga saker för denna månad från årsplaneringen. Det kan låta som mycket jobb att flytta över saker från ett ställe till ett annat, men jag tycker att det ger mig en bra överblick. Jag håller mig också uppdaterad på vad som ska hända och kommer ihåg saker mycket lättare nu än förut. För mig är det nyttigt att gå igenom saker jag planerat och behöver göra ofta, så att det fastnar.

Jag är ju ett harmoniskt kaos som ni kanske redan vet vid det här laget, så minsta lilla struktur jag lyckas få till gör mitt liv hundra gånger lättre än innan. Utan att överdriva!

Har du prövat Bullet Journal? Vad tyckte du? ♡


 

Om du vill komma igång med bullet journal men behöver inspiration på hur du ska göra – kolla in Emilia Westerström, Dorotea Pettersson eller Bulletjournal.com. 

Sociala medier för företag – vad ska man tänka på?

Förra veckan höll jag en utbildning i att kommunicera i sociala medier för företag. Det blev en härlig dag som gav både mig och deltagarna mycket inspiration och tankar. Utbildningen jag kör fokuserar på att ge konkreta tips och verktyg för hur man som företag kan nå ut på sociala medier. Jag ser allt för många företag som fortfarande använder sociala medier som man en gång använde annonsutrymme i en tryckt tidning. Man använder det för att informera och göra reklam. Men sociala medier är just det – sociala.

För att lyckas på sociala medier som företag krävs det att man är social, genuin och kommunicerar med de användare som finns på plattformen.

Här finns det faktiskt inga genvägar – att engagera sig och förstå målgruppen är enda sättet att lyckas. De företag som på riktigt tillför något i ett community och ger människor något värdefullt – det är de som lyckas. Det kan verka krångligt med sociala medier och det tar oftast mycket mer tid än man först tror, men gör man det bra är möjligheterna oändliga. Extra roligt är det om man vidgar sin horisont lite och tänker nationellt eller globalt hellre än lokalt. Gör man det, då är sociala medier extra värt att investera tid i.

Jag har tidigare skrivit om hur den transparens som sociala medier medför håller på att förändra världen. Det är en trend som blir starkare och starkare. Om jag får spå lite i framtiden, så tror jag att de företag som blir riktigt duktiga på att kommunicera med människor och på riktigt vill tillföra människor något värdefullt – är de som blir långvariga och framgångsrika. Det är också därför jag älskar att jobba med det här!

Vad har ditt företag att tillföra andra? Gruppdiskussioner för att bena ut vad värdet är med just Ert företag. Att få input från andra är ett bra sätt att bli bättre!

 

Utan att gå in på detaljer för algoritmer och olika plattformar tänkte jag dela med mig av  några tips här för hur man som företag kan lyckas på sociala medier. 

 

7 tips för att lyckas på sociala medier för företag

1. Istället för att tänka utifrån vad Ni vill sälja eller informera om

Tänk istället vad kunderna vill veta. Vad kan vi ge för värde till kunderna? Vad av det här är intressant för våra kunder?

2. Sociala medier är just det – sociala.

Det här är en plattform där människor kommer för att interagera med vänner  – det är något man måste förhålla sig till som företag. Möt människor som människor och var en del av deras community.

3. Varva olika typer av innehåll – bilder, video och länkar.

Olika innehåll går olika bra, dels för att algoritmen främjar en viss typ av innehåll, men också för att vi människor tar till oss information på olika sätt. Därför är det bra att varva typen av innehåll.

Deltagarnas svar på frågan om vad som var mest intressant på utbildningen. Strategi och How-to stod högst i kurs.

4. Anpassa innehållet för olika kanaler!

Det här kan inte påpekas nog mycket, att dela samma bild och text i alla kanaler uppfattas till slut som spam för mottagaren. Dessutom prioriteras innehåll som inte är anpassat till kanalen ner av algoritmen. Lägg ett par minuter extra och anpassa innehållet efter kanalen – i långa loppet lönar det sig!

5. Se till att det är relevant innehåll!

Se till att innehållet ni delar är relevant utifrån er verksamhet, men också att det är relevant för de ni vill nå. Bilder från din semester eller bilder från fikarummet/personalfesten är ofta orelevant för kunderna – och kanske även för verksamheten.

6. Vad gillar du själv på sociala medier?

Vilka företag följer du? Scrolla igenom två eller tre av de företag som du själv gillar och fundera över varför du gillar just dessa. Vad gör dom och kan du göra likadant fast utifrån ditt område och brancsh?

7. Uthållighet! Alla inlägg kommer inte att gå bra, oavsett hur bra inläggen är. Det är kontinuitet och kvalitet över tid som är viktigt. Ge inte upp, jobba på med er strategi. Men glöm inte heller att utvärdera och våga förändra om något inte ger det resultat ni vill över tid.

Och det viktigaste av allt – våga vara personliga!

Inte privata, men personliga. Det är så mycket roligare att följa riktiga människor än en välpolerad och korrekt företags-image! Vilka är ni? Berätta! ♡

 

Vill du eller ert företag  också gå utbildning i sociala medier? Läs mer om utbildningarna i att kommunicera i sociala medier för företag här

Mycket roligt på gång nu

Hej på er! Som vanligt springer dagarna i väg och just nu känns det som att jag knappt hinner med. Det är så mycket som har hänt de senaste dagarna att jag inte riktigt har hunnit med att sitta ner och reflektera. Jag brukar ju beskriva mitt liv som slow living in the fast lane. Det händer alltid mycket i livet, men jag försöker att stanna upp och reflektera och verkligen ta medvetna beslut. Men de senaste dagarna har jag knappt hunnit tänka klart en endaste tanke känns det som. Kul såklart, men också ganska påfrestande.

I fredags blev jag intervjuad av Sveriges radio P4. De sände hela förmiddagsprogrammet från Gällivare och pratade bland annat med kommunalråden, människor på stan – och så mig och Markus. Mig intervjuade de om podden och vad det bästa med att bo i Gällivare är. Markus intervjuade de om deras musik och hur det är att producera musik och bo här. Sjukt härliga programledare och två riktigt sköna och avslappnade intervjuer blev resultatet. Så kul att Gällivare får ta lite plats och att både podden och Polarbearz får uppmärksamhet. Det roligaste var nog ändå att hon kallade mig Gällivares svar på Bianca Ingrosso, den har jag aldrig hört förut! 😅

Om du vill lyssna på intervjuerna hittar du de här:

Jag om Lev Podcast och att bo i Gällivare >

Markus om Polarbearz och att skapa musik i Gällivare >

Det var lite roligt att vi båda skulle på intervjuer samma dag, värsta rushen här hemma. Ena stunden var jag på radiointervju och i nästa hämtade jag Erik från dagis. Tio minuter senare låg jag på golvet och körde bilar med ett hav av lego runt mig. Reality Check. Den bästa sorten. ♡

 

Igår vabbade jag med Erik så starten på veckan blev lite seg. Jag kan knappt komma ihåg sist vi alla var friska och pigga här hemma. Vi spenderade dagen med att mysa, kolla tv och bara vara. Erik sa mitt under dagen: ”Mamma, kan inte vi gå upp och lägga oss i sängen och mysa medan vi funderar på vad vi ska göra sen?” Vem kan motstå det? Så vi gick upp, lade oss i hans säng och pratade länge om allt möjligt. Såna stunder är helt ovärderliga. Tiden går så fort och jag kan inte fatta att han snart fyller tre år. Imorse påminde han mig att ta med matbacken från kylen, så jag skulle ha mat att äta till lunch. ”för mamma, man måste äta mat om man ska bli stor. Och pappa har ju lagat mat åt oss!” Min älskade, kloka pojke.

Imorse var jag och Alice värd för Frukost SNACK!

Snack hålls en gång i månaden av Gällivare Kommun och näringslivsorganisationerna. Oftast besöker man då olika företag som berättar mer om sin verksamhet. Det är företagare, politiker och allmänhet som kommer på träffarna. Idag var det alltså vi som pratade – om podden såklart. Så kul att få berätta om varför vi startade, vad vi tycker är bra med att bo i Gällivare och lite vad vi lärt oss längs vägen. Responsen var toppen! Det var många som tyckte att det var intressant och sa att de fick så mycket energi av att lyssna. Det älskar jag – att kunna sprida energi och pepp till människor. Man får själv en sån energikick av det!

Efter snacket spelade vi in veckans avsnitt av podden. Sen åkte jag hem och vabbade efter lunch. Livet. Upp och ner, ljust och mörkt, jobb och vab. Inte för att vab nödvändigtvis är mörker, det är snarare väldigt ljust. Jag uppskattar stunderna hemma med Erik. Men det är inte alltid helt lätt att få ihop planeringen när man måste vabba. En av nackdelarna med att ha eget och inte ha någon som täcker upp för en när man är borta. Men men. Ingen fara på taket. Det är värdsliga ting egentligen, det där med jobb som får skjutas upp en dag eller två. 

Imorgon håller jag en utbildning i att kommunicera i sociala medier. Tolv stycken glada företagare är anmälda och det ska bli skitkul att få prata om strategi och innehåll och hur man kan göra för att bli bättre på att nå ut och skapa relationer med människor.

Oavsett vad som händer i livet är det allra viktigaste, varje dag, att få leva och må bra. När den här veckan är över ska jag planera in ordentlig vila. Det behövs.

Hoppas att ni alla har en bra vecka! 

 

Innovativ, energisk och ett hopplöst strukturellt kaos

I förra veckans avsnitt av vår podd, Lev Podcast, pratade vi om olika personlighetstyper. Inför avsnittet gjorde vi båda ett personlighetstest online för att se vilken typ av person vi var. Jag har gjort många personlighetstester genom åren på olika utbildningar, men det här testet var nog faktiskt ändå ett av de bättre. Det var enkla frågor som tog ungefär 5 minuter att svara på, men resultatet var så slående. Trots det kan jag inte riktigt bestämma mig vad jag tycker om det här med personlighetstester.

För det allra mesta gillar jag dem. Det är liksom skönt att få svart på vitt att det finns fler som är som jag. Känslosamma, djupa, kreativa och en aning kaosartade emellanåt. Jag kan också tycka att det är skönt när någon beskriver en ur ett mer objektivt perspektiv. Jag som lätt fastnar i negativa tankar om mig själv får en bättre förståelse för varför jag är som jag är och hur mina drivkrafter fungerar.

Samtidigt kan jag inte låta bli att känna mig lite uppgiven av att vi människor ska vara så enformiga att alla 10 miljarder går att dela in i ynka sexton kategorier. Jag har ju fått lära mig att jag är unik. Formad utifrån dna, uppfostran och miljö. En kombination så speciell att jag inte borde vara lik någon annan.

Unik? Eller kanske väldigt lik många andra?

Jag hinner läsa ungefär tre rader på resultatsidan för personlighetstestet innan jag konstaterar att det är jag, på pricken.

Det är som om någon studerat mig i detalj och skrivit texten utifrån det. Mening efter mening beskriver hur jag är, vad som är viktigt för mig och hur jag interagerar med andra. DET. ÄR. SÅ. LIKT. Hur jag reagerar på olika situationer, vad jag gillar att prata om, vad jag uppskattar hos människor, vad som gör mig ledsen och vad som sätter igång min glöd. Allt det jag läser stämmer.

I grund och botten tycker jag att det är oerhört nyttigt att göra sån här typ av tester, eftersom det gör att man får fundera lite på hur man är och varför. Vi människor är ju rätt komplicerade med massor av lager inom oss och det är skönt att då och då pausa och gå igenom de olika lagren. Att förstå hur olika vi är ger också en djupare förståelse för andra människor. Vi har olika drivkrafter, styrkor, svagheter och tankesätt.

Jag bryr mig inte om hur du förtjänar ditt levebröd. Jag vill veta vad du brinner för – och om du vågar drömma om att få möta ditt hjärtas längtan. Jag bryr mig inte om hur gammal du är. Jag vill veta om du är beredd att riskera att framstå som en dumbom – för kärleks skull, för dina drömmars skull, för det äventyr det innebär att leva.

– Oriah Mountain Dreamer

 

Genom att få lite koll på vem man själv är och samtidigt förstå andra kan vi bli mer tillåtande och accepterande. Jag tror att ett av de vanligaste felen vi människor gör är att vi tror att andra fungerar precis som vi. Att andra människor har samma drömmar, drivkrafter och rädslor som vi har. Det är lätt att glömma bort att vi alla är olika.

Och även om mycket av det som står i det här personlighetstestet passar in på mig, betyder det inte heller att det är allt jag är. Det finns så många fler dimensioner av oss alla som inte går att sätta på ett papper. Men det här kan vara ett första steg till att lära känna sig själv lite bättre. Och det gillar jag!

Lyssna på avsnittet om personlighetstyper här eller där du hittar dina poddar

Testet vi gjorde finns på 16personalities.com. Det består av 100 påståenden där man kryssar i på en skala 1-5 från stämmer helt till stämmer inte alls. Det tar som sagt ungefär fem minuter att göra testet. Svaren delas sedan in i fyra huvudkategorier på typer av människor – Analytiker, diplomater, väktare och utforskare. I varje kategori finns sedan fyra olika personlighetstyper. Jag blev förkämpe under kategorin diplomater. Alice blev Konsul under kategorin väktare. 

En gul och en blå, eller en förkämpe och en konsul. En strukturerad och en ett kreativt kaos – men ändå en perfekt mix. 

I korthet kan man säga att jag är, som rubriken lyder – innovativ, energisk och ett hopplöst strukturellt kaos. Och klumpig tyckte Alice att jag skulle lägga till. Det stämmer på pricken. Alice är strukturerad, harmonisk och bra på att få människor runt om sig att trivas. Och oerhört glad vill jag tillägga.

Det var så roligt när vi gjorde testen och läste upp resultaten åt varandra, vi skrattade så vi grät. När vi startade podden gjorde vi ett google dokument där vi samlade alla tankar och idéer. När vi kommer till varje inspelning så har Alice alltid med sig datorn och har skrivit ner strukturen för just det här avsnittet i vårt dokument. Jag har såklart inte alls varit in i dokumentet, utan har allt i skallen. På pricken efter våra personligheter.

Det roliga är att vi kompletterar varandra så bra! När du gjort testet, kan du inte skriva här vad du var för personlighetstyp? Och om du lyssnat på avsnittet, vad tyckte du? ♡ 😃

Hur influencers och transparens förändrar världen

Jag har vid flera tillfällen tidigare skrivit om varför jag driver företag och vad min större vision är i livet och med mitt företagande. Kortfattat kan man säga att jag vill bidra till den goda sidan i en värld som jag tycker drivs för mycket av girighet, makt och själviskhet. Jag vill göra vad jag kan för att skapa något bra som ger tillbaka till människor, samhället och världen i stort. Det låter kanske pretentiöst, men jag tror stenhårt på att ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Jag har tidigare skrivit om hur sociala medier ofta påverkar mig negativt. Men idag vill jag framhäva hur viktigt det är att sociala medier finns – och hur det faktiskt förändrar världen till det bättre. I mitt företag jobbar jag i huvudsak med digital kommunikation och sociala medier. Jag utbildar, föreläser och hjälper företag att bli bättre på att nå ut och skapa en relation med sina kunder. För att kunna göra ett bra jobb måste jag ständigt hålla mig uppdaterad om vad som händer i världen. Jag läser forskningsrapporter, studier, prenumererar på ett tiotal olika nyhetsbrev, läser artiklar och branschtidningar för olika områden.

I huvudsak håller jag mig uppdaterad inom två olika ämnen: digital marknadsföring och kommunikation och samhällsförändringar. Det kan låta som två vitt skilda områden, men de hänger ihop mer än man kanske kan tro.

För inte allt för länge sedan, det räcker kanske att gå tillbaka 20-30 år i tiden, drevs de flesta bolag världen över av människor med mycket pengar. De flesta vet att med pengar kommer makt. På den tiden, innan internet och den digitala revolutionen, hade omvärlden väldigt liten insyn i stora företag. Än mindre hade vi som kunder och vanliga människor. Företagen kommunicerade vad de ville och det fanns få, eller inga, sätt att kontrollera vad som låg bakom. Om man ens skulle ha tänkt tanken. Makten satt helt och hållet hos de stora företagsledarna och ägarna av bolagen. Makten fanns hos människor med pengar.

Bakom vackra varumärken, starka reklamkampanjer och en utstuderad image har det länge kunnat gömma sig fula fiskar, dolda agendor och fult spel. Människor som inte haft annat intresse än att göra sig själv rikare har tjänat pengar genom att måla upp bilder av något helt annat än verkligheten. Jag är kanske en gnutta cynisk, men det har varit lätt för stora företag och företagsledare att sko sig genom att utnyttja människor och gömma sig bakom starka varumärken.

Bakom vackra varumärken, starka reklamkampanjer och en utstuderad image har det länge kunnat gömma sig fula fiskar, dolda agendor och fult spel.

Med internet och sociala medier kom en transparens som gjorde att vi började ifrågasätta mer. Genom sökmotorer kom möjligheten att hitta information som aldrig förut varit tillgänglig för den breda massan. Idag ser vi nyhetsrapporteringar från hela världen och kan hitta information om företag och människor på andra sidan jorden. Vi inte bara söker information, utan vi förväntar oss att hitta det vi söker.

När Sociala medier kom ökade möjligheten att kommunicera mer med andra. Idag nöjer vi oss inte bara med att söka information om företag vi vill köpa från, vi vill veta vad andra tycker. Vi frågor andra människor om deras upplevelse av företagen. Vad de köpte, om de gillade produkterna och om hur företagen hanterat tidigare kunder.

Idag förväntar vi oss transparens.

Vi vill veta vilka som ligger bakom företagen vi gillar, vad de har för värderingar och var deras produkter kommer ifrån och hur de tillverkas. Det är inte längre lika lätt för stora bolag och människor med makt att gömma sig bakom ett skyddsnät av image och kampanjer. För det finns ingenstans att gömma sig längre. Idag kan människor och kunder ställa krav på företag på ett annat sätt. Vi kan hitta information och vi kan kommunicera med varandra.

Det har varit mycket diskussioner om influencers på sistone. Diskussionerna har handlat om sättet som influencers jobbar på, om bristfällig reklammärkning och om det överhuvudtaget borde räknas som ett jobb. En del har gått så långt som att till och med hävda att influencers bara är ett gäng självupptagna människor som vill tjäna pengar på smygreklam. Det kan väl stämma för en liten skara av dagens influencers, men jag tycker att diskussionen helt och hållet saknar djup.

Influencers är precis som de låter, människor som influerar andra människor. Vi har alltid haft influencers i vårt samhälle, även om det är först nu som termen influencers har kommit till. Långt tillbaka var de som influerade andra kanske kungligheter, personer med hög status i samhället, filosofer, musiker eller konstnärer. Ofta har dessa personer haft en högt uppsatt position eller mycket pengar.

Det som håller på att hända nu är att makten förflyttas. 

Det blir svårare och svårare för bolag med dåliga intentioner att gömma sig bakom en glammig fasad. Rent ut sagt, det blir svårare för fula fiskar att sko sig själv och skita i andra. Transparensen efterfrågas inte längre, den krävs.

Idag ser vi 20-åriga Youtubers som omsätter flera miljoner kronor i sina bolag. Men de har också något som är mycket viktigare än pengar. De har följare. Och följare är inte bara siffror på ett papper, det är riktiga människor. Människor som du och jag. Som följer någon för att de tycker att det som personen har att säga är intressant, roligt eller engagerande. Följarna stöttar, lyssnar och influeras – men de är också människor som ställer krav och ifrågasätter. Ur många aspekter är transparensen mellan bolaget och slutkonsumenten långt mycket större nu, än vad den någonsin har varit.

Om man tittar på det stora hela använder också väldigt många influencers sin makt till att göra bra saker och lyfta ämnen som påverkar oss på djupet. Ämnen som är betydligt viktigare än vad vi har på oss och hur vi ser ut. Vi ser influencers som lyfter frågor som miljö, djurplågeri, mentalhälsa och sjukdomar. Som startar insamlingar, uppmanar till reflektion och eftertänksamhet. Influencers som inte bara blir granskade, men som också försöker göra ett bra avtryck hos människor och omvärlden. Samma sak gäller för influencers som för oss alla andra – ingen kan göra allt men alla kan göra något. Och väldigt många använder sin makt till att göra något bra.

Kanske är det så att många är rädd för utvecklingen som sker. Kanske är de inte redo för ett samhälle där vem som helst kan bli vad som helst. Där allt som egentligen krävs för att nå ut är en dator och en mobiltelefon. Det vi ser är att vi går mot ett samhälle där strukturer, orättvisor och intentioner ifrågasätts i grunden. Där pengar inte automatiskt är lika med makt. I framtiden kommer vi förmodligen kräva ännu mer transparens – både av företag, myndigheter och människor i ledande positioner. Kanske är det bara de ledare och företag som har rent mjöl i påsen och är ärliga med sina intentioner, som blir kvar.

Förmodligen kommer makten till stor del hamna hos de influencers som idag är så omdiskuterade. Tjugoåringarna med drivkraft och engagemang, som når ut till människor över hela världen. För mellan människor knyts band och relationer som i slutänden väger tyngre än både makt och pengar. För följare är inte bara siffror på ett papper, det är riktiga människor.

Men jag förstår att det blir obekvämt för många. För när vi börjar lyfta på stenarna i dagens maktstruktur, vad kommer vi att hitta där under?

Lunchmöte i skidbacken på Dundret

Förra veckan hade vi ett inbokat jobbmöte, jag och Emma. Planen var att träffas på hotellet och käka lunch och brainstorma idéer på kommande jobb. Men när solen sken och himlen var bländande blå ändrade vi snabbt planerna. Istället för att ses inomhus framför datorn, drog vi på oss snowboardskor och tog med mötet ut i backen på Dundret istället.

Det är en ynnest att få bo på en plats där skidbacken ligger inom käka-lunch-avstånd från stan. En möjlighet som är för bra för att inte nyttja. Vi brainstormade idéer i stolsliften på väg upp och tömde hjärnan på alla tankar på väg ner. Det här med att de bästa idéerna sällan kommer vid skrivbordet är något de flesta känner igen, men har ni nån gång prövat att ha möten utomhus? Om inte, testa. 

Efter ett par åk tog vi en fika i Fjällstugan på toppen. Totalt var vi på Dundret kanske två timmar. På den tiden hann vi med fem åk, några pudersvängar, en massa brainstorming och idéer plus att vi hann med att filma och fota en del. När jag kom hem och promenerade de tre minuterna från min ytterdörr till dagis, var jag glad, avslappnad och fylld av energi. Precis så som man vill känna efter en arbetsdag och just innan dagishämtning. När jag hämtade Erik den dagen var jag en jävligt bra mamma.

Det är inte alla som har kollegor som direkt säger JA när man frågar om mötet kan hållas på en snowboard istället för bakom en datorskärm. Jag har helt klart den bästa kollegan. 

Jag har skrivit om det tidigare, kraften i livsdesign. Att kunna styra över och planera sitt liv så att det passar just mig som handen i handsken. Det är mycket hårt slit som kommer med att ha eget – jaga jobb, göra jobb, planera, strukturera, komma igen efter vab, utveckla, förnya och analysera. Men med hårt slit kommer också belöningar.

Utsikten från Fjällstugan är magisk. 

Pudersvängar! Vem vill inte ha det till lunch? 

Det här är nog den bästa belöningen för mig – att kunna designa mitt eget liv och ha möten i en skidbacke. 

Vad skulle vara din bästa belöning? 

 

Att strukturera upp livet med Bullet Journal

Veckan har precis kickat igång och jag har äntligen fått energi tillbaka, så skönt. Min vecka har startat med poddinspelning, nya kundmöten och redigering av porträttbilder till en kund jag jobbar med. Något av det jag älskar mest med att ha eget är att jag får jobba med vitt skilda saker under en arbetsdag och vecka. Det jag tycker är svårast, och helt ärligt inte gillar alls, är att planera och strukturera upp allt jag har att göra. Jag är en person som gillar stora sammanhang, visioner och idéer och att vara kreativ och innovativ. Att göra rutinsaker, administrera och göra saker som känns ”tråkiga” är inte min starkaste sida. Tills jag hittade Bullet Journal. 

Förut har jag alltid jobbat med en digital kalender och en fysisk kalender. Alla anteckningar från möten, idéer jag kommit på och noteringar om saker jag behöver göra – har alla varit utspridda i tusen olika anteckningsböcker. För att vara ärlig är jag mer eller mindre ett ostrukturerat, strukturerat kaos. Det finns någon slags ordning under ytan, men den förändras rätt ofta vilket gör det svårt att hålla koll.

I höstas såg jag ett inlägg hos Emilia Westerström där hon skrev om Bullet Journal. Emilia är fantastiskt duktig på att fotografera, skriva, rita och tattuera. Efter att ha följt henne ett tag och frågat henne tusen frågor om vilka pennor hon använder, vilka böcker hon skriver i och hur hon gör sina snygga blommor – bestämde jag mig själv för att testa en Bullet Journal. Nu har jag använt mig av det i snart ett halvår – och jag älskar det.

Bullet Journal är just nu väldigt hypat. På Youtube och sociala medier hittar man bild efter bild med perfekta och snygga sidor som ger, åtminstone mig, världens prestationsångest. Men Bullet Journal behöver inte vara så. Från början var det ett system som ser till att man har allt på samma ställe och håller koll på saker som behöver göras, möten och event som händer i livet och får struktur på både lång och kort sikt. Helt utan krångel.

Jag älskar det här systemet för att jag får precis just det, struktur. Dessutom allt samlat på samma ställe. Istället för tusentals anteckningsböcker har jag nu bara två – min bullet journal och en anteckningsbok för mötesanteckningar. Precis allt som handlar om mitt företag – livet, framtidsplaner, idéer, visioner, planering, utvärdering och mål – det finns i min Bullet Journal. Jag varvar enkla sidor som bara har text med snyggare sidor med roliga detaljer – allt efter hur kreativ jag känner mig när jag gör dem.

Det jag tycker är bäst med det här sättet att planera och strukturera, är att jag kan välja att ha med vad som funkar för mig. Jag har också möjlighet att utveckla det eftersom. Ibland skriver jag ner saker en månad som jag sedan stryker till nästa månad – för att jag helt enkelt inte använde det. Det finns massor med tutorials och tips på hur man kommer igång på Youtube. Men som med allt annat så kan man inspireras, men sen är det bara att göra precis så som det funkar bäst för just dig. Mina månadsupplägg ser olika ut varje månad – och för mig är det perfekt. Det blir inte tråkigt och det blir bättre för varje gång.

Mood tracker i min Bullet Journal. Du väljer själv färger och vad de betyder. Går fort och ger en snabb överblick över hur dagarna faktiskt ser ut. Den här månaden har inte börjat så värst bra för min del, men det tar sig. 

Något jag testat för först gången den här månaden är en Mood tracker. Även den har jag lånat från Emilia. Tanken är att man har en stapel eller ett fält för varje dag i månaden och sedan fyller i färger som symboliserar hur man mått den dagen. Man väljer såklart färger själv och skriver ner vad de betyder för just dig. Sen fyller man i den färg som har varit dominerande just den dagen. Jag tycker att jag har varit sjuk och trött allt som oftast på senaste. Det här kändes som ett perfekt sätt att få lite koll på hur det faktiskt ligger till. Det tog ungefär 4 minuter att göra den och ca 2 sekunder att fylla i en färg varje dag. Enklare än så kan det faktiskt inte bli.

Mina bästa tips för att komma igång med Bullet Journal

  1.  Börja i ett block och med pennor som du redan har hemma, för att se om du överhuvudtaget gillar idén. Gör det inte så krångligt till en början. Du kan utveckla det eftersom.
  2. Fundera igenom vad som är viktigt att ha med för just dig – glöm inte sånt som händer i privatlivet också! Ju mer saker du har på samma ställe – desto större chans att du faktiskt använder den. Sidor som finns i min Bullet Journal är till exempel: Jar of Awesomeness, Mål 2018, Statistik för bloggen, Idéer till Lev Podcast, Företagsvision, Min bok. 
  3. Om du inte gillar att skriva och rita snyggt – skit i det. Skriv bara ner allt i punktform. Det här är inget som ska ge dig kreativ ångest, det ska underlätta din vardag.
  4. Välj att lägga en stund varje dag och gå igenom din Bullet Journal. Har du med allt du behöver? Har du koll på saker som ska göras? Har du uppdaterat de sidor du behöver uppdatera? Att hålla allt uppdaterat gör det roligare att använda den.
  5. Var inte rädd att göra om och ändra. Att din Bullet Journal utvecklas över tid är det som gör den så kraftfull. Det blir inte en massa sidor som inte används, så var det alltid för mig i en vanlig kalender. Här formar du en perfekt kalender för just dig – och inga sidor går till spillo!

 

Vill du ha fler tips eller inspiration på hur du ska göra? Kolla in Dorro Tidscoachen, Emilia Westerström eller originalet – BulletJournal.com. Där finns också en massa bra tips på hur man enkelt strukturerar upp uppgifter, möten och att-göra listor.

 

Har du testat Bullet Journal? Vad tyckte du? 

 


This post is written in Swedish. From now on, all my blog posts will be in Swedish. You can read more about why I have chosen to switch back to my original language here. I hope you still want to tag along! If you want to read posts in English, you find more on my Instagram

Postcard from Åre covered in snow

Two days have passed since I left Åre. My four days there were intense. Filled with lots of fun, laughter, inspiration, amazing people, activities and work. I’ve seen Åre in both heavy snowfall and beautiful sunshine and I can really understand why people choose to live there. It actually feels a little bit like home, with the mountains and the water – and all the snow. The nature is almost as breathtaking as it is here, in the far north.

My drive home took 10 hours. I only stopped three times to use the toilet and refill my coffee. Ten long, lonely hours on the road – in storm, snowfall and darkness – takes it’s toll on both body and mind. I came home just in time to read a goodnight story to Erik. I fell asleep beside him and didn’t wake up until ten hours later. I guess driving that far requires just as much time sleeping, in order to get back on track.

Driving through northern Sweden can be lonesome. But it is so beautiful.

Åre was great in so many ways. Amazing people with interesting stories, who generously shared their knowledge and experience from life in general, and blogging specifically. The activities we did, snowmobiling and skiing (snowboarding in my case), were just as fun and beautiful as I had hoped. The arrangements of the whole workation/unconference thing were on point, Sara and Linda made a great job putting it all together. Work and fun in a perfect mix, with great opportunities to get to know one another.

The first night at this years workation, getting to know all these great people.

Ready for a snowmobile tour with Åreguiderna. Driving through beautiful forests and over frozen lakes. Nothing new, but oh so beautiful.

Jacqueline with her eyes on the prize. In this case, a snowmobile to take us through the forests outside of Åre.

It’s been slow days at home since I came back. It feels like I have filled my soul and mind with inspiration and energy, and gotten confused and tired at the same time. My head is slow, my body tired and my focus is everywhere and nowhere, all at once. I try to refocus and stay sharp and productive, but the harder I try – the further away my thoughts wander.

The restaurant Grow at Holiday Club Åre serves great food. This time everything on our menu was vegetarian. Always good combinations and great taste. A delight to eat here every night.

It’s not always that you return from events like these filled with energy. Sometimes it works the opposite. All the information, inspiration and knowledge can mess up your mind and throw you off the tracks. Sometimes it’s just what you need, getting a push in the right direction. This time I feel like I was going somewhere, and now I don’t know where to start again.

I’m gonna let all the impressions sink in and let my soul catch up with my mind. This weekend I’m just gonna rest, spend time with family and let my thoughts be exactly where they are. Inspiration and energy will come, sooner or later. Sometimes the best thing you can do is to not push it. When the water around you settles, you’ll be able to see clearly again. I hope I will after this weekend is over.

Photo: Jacqueline Wester. Snowboarding in Åre was a delight. Not much people in the slopes, soft fluffy snow and plenty of slopes to explore. I’ll have to come back for a little off-piste snowboarding though, another time.

Thank you Åre, Inos and all the amazing people that I got to meet.

See you soon again ♡

Two days in Stockholm is all I need

I’m sitting at the railway station, zipping a chai latte, my one and only go-to drink whenever I’m in a larger city. These two days in Stockholm have passed by fast, still it feels like forever since I left home. When I’m travelling I usually don’t think that much about what is happening at home. But this time to be honest, I can’t wait to get back home. I love going away to gather inspiration, meet people and see something else for a bit. But two days in Stockholm is enough. My head needs silence and a slower tempo again.

I have had two amazing days, even though one of my most interesting meetings got cancelled last minute. I could get frustrated, but instead I choose to just let things be. What happens happens and there’s not much to do about it. And even though one meeting got cancelled, I got to meet a bunch of inspiring people. Last night we had a spontaneous blog meet-up at Downtown Camper by Scandic, where I also was staying. We talked about life, business and got to laugh a lot. The internet is amazing in so many ways. There are plenty of great people that I would never have met without it. And for that, I am forever grateful.

Getting some work done. New fun projects coming soon with Träningsfesten

Angeliqa, vandringsbloggen and Ulrika, tekopptillbergstopp.se 

Maryem whom I’ve met through Influencers of Sweden. 

This morning I met up with Sofie Lantto, lanttolife.se. We were supposed to see each other at 6.45 to take a fitness class and then go for a run. But I woke up with a light migraine and had to ditch the class. Instead we met up an hour later and went for a run around Djurgården. It was so beautiful! We ran through Stockholm while the sun was slowly rising, talking about life. I haven’t known Sofie for that long, but it’s like we have split mind in some ways. We think alike.

After our run we went back to the hotel, had a long breakfast, almost missed the waffles. Had a waffle and another cup of coffee, showered and then I interviewed her for our podcast. She is from Gällivare originally but have lived in Stockholm now for twenty-something years. The things that she’s done and still do are amazing. A true inspiration in many ways. If you haven’t checked her out yet – you should!

Sofie looking happy after our long and dreamy morning.

 

As I’m finishing up this post I am sitting on the train, homebound. I am filled with inspiration, determination and a sense of calm. A few days in the city has cleared my head and the sky above me. The uncertainty that I feel some days is gone. I feel like I know what I am meant to do. Where I am meant to be. And I am so ready to just enjoy the ride.

The sounds from the train are melting away. People talking in the next coupe, the rhythmic sound of the wheels against the tracks – it’s hypnotizing. I feel my shoulders slowly sinking down and my breath getting deeper. As I finish up the last letters, my head is already tired and my mind unfocused. I can’t wait to wake up tomorrow morning, walk of the train and give Erik the biggest hug I’ve ever given him.

Life is all about the relationships we have. Once again, I realize how happy I am and how much I’ve already got. ♡

What I get to call work – Photoshoot in Stora Sjöfallet

You know when you’re young and you dream about what you’re gonna do when you grow up? I have never dreamt of becoming a doctor, singer or anything else specific. But I have always dreamt of having a job that keeps me active, where I can travel, see new things and spend my working days out in beautiful landscapes. Well people, I think I have actually found it.

This Saturday we woke up early and drove up to Stora Sjöfallet, about 90 minutes from home. The mission for the day was to take photos and film for Polarbearz, Markus ’band’. Since the hours of daylight are limited and the cold easily gets to you, we spent 3 effective hours shooting in different locations along the road. The forecast had said it would be cloudy with a chance of storm, and maybe a little snow. But when we came up there and night slowly made way for day, there wasn’t much of any of it.

The clouds dissolved slowly as we were stopping for pictures and then driving further west again. By the time we were done and ready for lunch, the sun was painting the whole sky in red, pink and orange. It was so beautiful we all just stood there for a long time, watching it. Then we had a little food and jumped back into the car and headed home. Two things stayed in my head for the whole ride home.

  1. I live only 90 minutes (give or take) away from this magnificent place. The old mountains, beautiful forest and the complete absence of city noises. It’s a luxury I don’t use enough. The inspiration level is high up here.
  2. I get to call this work. Dressing in five layers of wool and down, scouting beautiful spots, taking pictures, hanging out with amazing people. I think I am Ok to be grown up now, because this is what I want to do when I grow up.

This job of mine is also taking me to Stockholm next week. I have a few meetings to go to, people to see and inspiration to catch. And then on the 27th of January I’m heading to Åre once again. This time for a workation with Influencers of Sweden, and some Snowboarding with Elin. January is going to be an intense month, but filled with fun and plenty of things that the heart wants. Inbetween work and travel I will make sure to spend plenty of quality time with Erik and the rest of the family.

Two Polarbearz on road in Zlatan-land. Or The Land of Polarbearz maybe.. 

Cars should always be shot in this environment. I’d buy it straight away.. 

The hero of the day! Emma kept posting on social media and also did a lot of filming. She also took care of all the food and snacks to keep us going. ♡

Sunsets like these.. The sun never really made it over the mountains on this January day in Stora Sjöfallet. But it came darn close. And the wind makes the whole mountain look like it’s got a halo. Amazingly beautiful. 

Tomorrow is my first real day back at work after the holidays. We’ve had some great days off, spending time together, but it feels good to get the routines going again.

How’s things for you, are you excited that the holidays are over? ♡

Emma took this windy picture of me as we were done at the last spot for the day. Happy snappy!

This is how happy I am to be working with amazing people, in beautiful places. Hey ho 2018 – I’m ready for you!!

 

Follow my blog with Bloglovin

Sharing my story – Kvinnliga Äventyrare

Yesterday I got to tell my story through the Swedish network Kvinnliga Äventyrare, Female Adventurers. I feel so honored! And with my story I mean my way from working too much, searching for something I didn’t know what it was, to where I am today. Working my own business, doing things with passion and spending a lot of time out in nature. When Angeliqa from vandringsbloggen, one of the initiators for Kvinnliga Äventyrare, first contacted me and said that they wanted to share my story – I had to stop and think for a second. Why does she think that anyone would want to read my story?

This whole network is amazing. I love how it empowers women to go on more adventures in life. Angeliqa and Emelie are doing an amazing job. In such short time, they have managed to build a beautiful and supportive community where women from all over Sweden share their thoughts, fears, experiences and dreams. It’s a judgement free zone where nothing you ask is a strange question. Here are topics like how to handle your period while out hiking to what tent to use or how to change job.

Being an ambassador for this network of strong, amazing women, is an honor.

I love what they do and everything that they stand for. Still, it felt odd to think that anyone would want to read my story. Because, who am I? And then I pushed away my spontaneous reaction and thought ’what the hell’ and answered all the questions that I got. If I have learned one thing in this life, it’s that every person has something that they can teach us. And I guess that has to include myself.

Last night I sat down to read all the comments on the photo on both Instagram and Facebook, and I had to pinch myself. There are comments from some of my biggest inspirations, saying that they learn from me? How is that even possible? I still find it hard to believe when people tell me that I inspire them. Because to me – I’m still this ambivalent girl, who over analyzes everything, is afraid of a lot of things and think’s that nothing she does is ever good enough. Bad habits are hard to get rid off.

Angeliqa and Emelie behind Kvinnliga Äventyrare, being photographed by Isbergs Photography while Sara Rönne Träningsglädje.se, assists. 

I’m so, so happy that I got to share my story. Because even if I feel like I have done nothing in my life, if what I actually have done can inspire one person to do something that their heart wants. Then I have accomplished something great. Life is too short not to live everyday. And life is too short to walk around and be afraid to share our story, love deeply and take chances.

It’s terrifying to be brave, but it’s worse to live a whole life, captivated by fear.

Photo from my midnight hike to Nonstinden in Lofoten. A memory that motivates me to keep doing things that I love. Hike more mountains, walk more forests, take more time off work and just live.

 

If you haven’t checked out Kvinnliga Äventyrare yet, you should! Apart from all the great women you find there, they also have a podcast that is really good. And the events that they arrange is amazing, like the one I attended in Åre in August. Great people, good hiking, amazing food and plenty of inspiration. Hopefully there will be more of them in the future, I’ll let you know when I know. And if you want to read my full story, you find it here. 

So many inspiring women at Kvinnliga Äventyrare event in Åre in August. Here listening to Katrin, fjallochklackar.se, talking about cooking outside. 

 

 

 

Weekend getaway and deadlines – weekly summary

Hey you! I don’t know if it’s only me but it really feels like the days are just flying by. This week was over before it even begun. After cancelling all my plans on Tuesday night because I got a cold, I decided to stay home on Wednesday to get better. I spent the day resting, watching TV and cleaning the house a little. By the end of the day I felt a lot better and decided to work on Thursday. Maybe it’s a no-brainer, but I didn’t feel all that well on Thursday when I woke up. Maybe one day isn’t enough to really get well.

Oh well, I took it slow and now I feel better – so I say I did okay this time. 

Last weekend me and Markus were in Luleå for a short VIP event at the Peak Performance store. The event was good and I got to meet and talk to lovely people from, mostly, the Luleå area. After the event we went for dinner at CGs together with Catharina and Liane from Peak, and then me and Markus went back to the hotel and fell asleep almost immediately. On Sunday we took a tour around town and did a little Christmas shopping before we headed home.

I talked a few short minutes about my business and blog and showed my most used items. 

This is the second year that me and Markus have a short one night getaway just before Christmas. It’s nice to spend some quality time together just the two of us and I love to have time to talk about everything and nothing, goof around in stores or just hang around and kiss more than we usually do. I think it’s good for our relationship and it’s good for us. Coming back home more relaxed and more grateful than before.

This week has been completing a couple of deadlines and writing an amazing amount of text for different projects. I have a few more deadlines before Christmas but then I will take the holiday off and just spend time with the family and try to be outside as much as possible. I have taken a few decisions this week that will change the way my business is being run the next coming year, and now that it’s decided – it feels so good. I’ve felt for a while that something has been feeling a little off. And I don’t always see it until I speak the words out loud, then it all becomes so clear.

My cozy home office with a Christmas feeling, love to work with lit candles. So cozy!

2017 has been an amazing year in so many ways. A tough year, but amazing. I’ve learned so much and I feel so ready for what’s coming. And now that I know how I want to lay it all out, I feel like this year has so much to give. I’ll write a whole other post about that and my goal-setting for the next year soon. But one of my goals for 2018 is spending more time on this platform, writing more and creating more content. So we’ll see more of each other in the future. And don’t forget to write a comment every now and then so that I can see who you all are!

So, until next time. Take care of yourself and your loved ones! And enjoy your weekend ♡