Ett bröllop utöver det vanliga

För ett par veckor sedan var vi på bröllop.  Men inte vilket bröllop som helst. Det var en av mina bästa och äldsta vänner, Anna, som gifte sig med sin kärlek sedan 10 år tillbaka. Bröllopet var fantastiskt fint och vi hade så oerhört roligt. Så roligt att jag kom hem klockan fyra på morgonen och somnade i soffan, det händer inte ofta vill jag lova!

Jag hade dessutom äran att få vara både toastmadame och bröllopsfotograf, viktiga och ärofyllda uppdrag.

Det är något speciellt när ens bästa vän gifter sig.

Anna är den första av mina närmaste vänner att gifta sig. Jag och Anna har följts åt sedan sjunde klass. Vi gjorde nästan alla våra skolarbeten ihop, drev UF-företaget ihop och har rest en del tillsammans. I tio år har Anna och Joakim varit ett par och deras äldsta pojke Abbe är född samma år som Erik. Sånt där man drömmer om när man är yngre ni vet, att man ska få barn samtidigt som sin bästa kompis.

Efter många månader av planering och noggranna förberedelser var det dags. Bröllopsdagen var äntligen här. Det låg en spänning i luften på morgonen när vi klev in hos Therese för att göra håruppsättningen. Vänner kom och gick under morgonen och på eftermiddagen var det dags.

En lördag i juli, tio år efter första ögonkastet, stod de alltså där. Framför altaret i Gällivare Kyrka och sa ja till varandra.

Till kärleken. Det rullade en tår ner för min kind då, trots att jag sprang runt med kameran i högsta hugg.

Förutom att den här bilden är galet härlig så älskar jag också Annas klänning. Så enkel och så oerhört vacker. Ryggen, så fint med spetsen. 

närbild vigselringar bröllopsfotografering gällivare

Efter vigsel kommer bröllopsfest, det vet ju alla. 

Bröllopsfesten var på Hembygdsområdet i Gällivare. Otippat, men helt perfekt för en bröllopsfest. Åtminstone när vädret var så härligt som det var. Vi spenderade en stor del av festen ute i den ljumma sommarkvällen med lekar, prat, skratt och en massa kärlek såklart!

Bruden och alla tjejkompisarna. 

Bröllopstårtorna hade smak av rabarber och vanilj och var galet goda, för att inte tala om snygga. Tårtorna hade min toastmadame kompanjon, tillika andra bästa vän Sarah gjort.

Och så mina absoluta favoritbilder på brudparet.

Fotade sent på kvällen just utanför festlokalen när de båda var avslappnade och upprymda. Jag tycker dessa fullkomligen osar kärlek, håller du med? 

Bröllopspar Gällivare

Nu längtar jag ännu mer till vårt bröllop nästa år! Full av idéer och upprymd av känslor – länge leve kärleken!

 

Jag, Anna och Sarah. Bruden och hennes toastmadames. Anna var först ut att gifta sig och nästa år ska både jag och Sarah göra detsamma. Livet ändå, fantastiskt!

Hur planerar man ett bröllop egentligen?

Sedan jag skrev att vi ska gifta oss har det regnat in bröllopstips. Det gör mig så himla glad att ni är många som engagerar er och vill ge oss tips. Jag har fått tips om platser för vigseln, upplägg på själva bröllopsfesten, mat, servering, bordsdukningar, underhållning, lekar, klänningar och inbjudningar. Men hur planerar man ett bröllop egentligen? Var börjar man?

Potentiell plats för bröllop? Det här är på vägen ut mot vår stuga i Norge. Men var ska vigseln och festen vara, och hur ser man till att alla har boende isåfall? 

Eftersom vi inte har en aning om hur man egentligen planerar ett bröllop så har vi improviserat lite.

När vi först började prata om att gifta oss hade vi ju väldigt skilda idéer om platsen. Markus tyckte Las Vegas och jag föreslog fjällen. För att komma fram till något gemensamt började vi med att skriva ner vad som är viktigast för oss båda med själva bröllopet. Alltså, förutom att vi älskar varandra och vill spendera resten av livet med varandra – vad är det viktigaste med själva bröllopet?

Vi kom fram till att vi vill att det ska vara roligt, att vi ska hinna umgås med alla gäster, att bröllopet verkligen känns som vi och att det inte kostar en hel förmögenhet. Vi tycker också det är viktigt att ingen av gästerna behöver jobba på hela bröllopet, vilket förutsätter sjukt bra planering innan, eller hjälp utifrån..

Bilder från min kusins bröllop på Ice Hotel i Jukkasjärvi i april. Så oerhört vackert!

 

Hittills har vi hunnit så här långt med bröllopsplaneringen:

  • Skrivit ner vad som är viktigast för oss båda med själva bröllopet.
  • Satt en budget som känns rimlig
  • Kommit överens om en massa ställen där vi inte vill gifta oss..
  • Gjort en preliminär gästlista (Bra att göra det här tidigt har jag insett, det blir lätt många fler än man först tror!)
  • Skrivit ner våra kriterier för platsen för bröllopet. (lättillgängligt, mysigt, lugnt, rymligt och inte kosta en förmögenhet)
  • Planerat in lite olika platser att besöka under den här sommaren för att se om det kan vara något för oss.

Här näst tänker jag mig att vi ska försöka spika plats och datum. Jag är ju lite av en tidsoptimist och är lite orolig att jag glömmer bort det här och sen står vi där utan någonstans att vara för att allt är fullbokat. Det vore ju lite av ett misslyckande..

Jag har turen att ha vänner som gifter sig både i sommar och nästa sommar, vilket ger mig möjlighet att öva lite på det här med att fixa bröllop. Jag och Sarah har även fått äran att vara toast madame på Anna och Jockes bröllop i sommar. Det innebär att jag hinner se hur planeringen inför ett bröllop går till i detalj innan det är dags för oss. Praktiskt! Jag ska även fota deras bröllopsbilder, vilket känns pirrigt men sjukt kul.

 

Hur började ni planera ert bröllop? ♡

Hur han och jag blev vi – nu gifter vi oss!

I drygt fyra år har det varit vi. Fyra år låter kanske inte så länge, men så har tid inte heller någon som helst betydelse. Man kan säga att mitt liv var upp och ner, hit och dit och rätt rörigt, rent känslomässigt, innan jag träffade honom. Vi jobbade tillsammans rätt länge innan det blev vi. Sågs varje dag på jobbet, drack kaffe ihop och pratade om allt mellan himmel och jord. Roliga saker som hänt, drömmar vi hade, jobb som var tungt, dejter som gått fel och en massa annat. Trots att vi båda, uppenbarligen, tyckte om varandra, var det ingen av oss som stötte på den andra. Vi bara trivdes i varandras sällskap.

Han var ett år yngre än jag, en cool rocker som spelade i band och satsade stenhårt på musiken. På jobbet var han killen som fixade allt med ett leende på läpparna. Han var händig, stark, kunde fixa i princip allt och var en sån person som alla ville vara nära. Jag tyckte att han var så. jäkla. snygg. Men för cool, såklart. Jag kände mig som en gammal tant i hans närhet. Så jag tänkte aldrig ens tanken att det skulle kunna bli något mellan oss. Jag bara njöt av att få jobba i hans närhet och lyssna på allt han hade att säga.

På alla hjärtans dag jobbade vi båda lite sent.

När han var på väg hem stod jag i receptionen på hotellet där vi jobbade. Vi hade tidigare under dagen pratat om Alla Hjärtans Dag och det faktum att ingen av oss skulle fira. Vi pratade som hastigast innan han gick, önskade varandra en trevlig kväll och skämtade något om att det var årets värsta dag att vara singel.

Min coola rocker på, vad jag tror iallafall, Sweden Rock Festival. 

Jag stod länge och tittade på dörren när den slog igen bakom honom. Fan. Jag borde ha frågat om vi skulle göra något. Jag tvekade ett tag men till slut skickade jag ett sms. ”Ska vi hitta på något?”. Nervositeten som uppstår när man outat sig själv och inte är helt säker på vilket svar man ska få. Tänk om han inte vill ses och stämningen på jobbet är för evigt rubbad? Jag hann inte vara nervös många minuter innan svaret kom.

”Ja, lätt! Vi åker och grillar.” 

Sen den dagen har det varit vi.

Vi har hunnit äga två hus, köpt hund, fått barn, rest och införskaffat en stugtomt. Vi har båda bytt jobb och vågat satsa fullt ut på våra drömmar. Det är nog kanske det jag älskar mest med oss. Att vi växer på egen hand, men också ihop. Det finns ingen jag trivs lika bra med som Markus. Han är den som alltid ställer upp. Som säger ja, inte bara till mig men till oss. Han peppar mig, pushar mig och får mig att växa som människa. Inget är omöjligt med honom. Att resa, jobba, vara ledig, åka på äventyr eller helt och hållet byta inriktning i livet – allt är möjligt.

Han är en stadsråtta och jag en skogsmulle. Han rationell och rakt på sak, jag känslosam och försiktig. Vi båda är oerhört impulsiva, men också väldigt eftertänksamma. Han drömmer om en sommarstuga med extra allt, jag om ett torp med vedeldad kamin. Trots att vi är så olika på många sätt finns det ingen som skulle kunna vara mer rätt än just han. Det känns så oerhört självklart.

Med den här mannen vill jag spendera resten av mitt liv. 

Sommaren 2019 gifter vi oss!

Vi har varit förlovade i flera år, men nu har vi bestämt att det äntligen är dags för bröllop. Ni som har läst mitt inlägg om sommarstugan i Kalix vet att vi har en tendens att ha olika visioner om saker och ting. Bröllopet är inget undantag. När vi väl bestämde oss för att det blir av nästa år såg jag framför mig ett bröllop i fjällen. Litet och intimt med utsikt över storslagen natur. Markus? Han föreslog Las Vegas.

Även om har olika visioner om platsen, tänker vi oss båda att det blir ganska enkelt med mycket gemenskap. I sommar ska vi titta på lite olika platser och försöka komma överens om var det ska bli. Om du har tips eller idéer på fina ställen för mysiga bröllop, hör gärna av dig, vi kan behöva lite hjälp på traven. Om du har andra tips om sånt man inte får glömma, do’s and dont’s inför bröllopet eller något annat vi bör veta när vi ger oss in på det här tar vi tacksamt emot det!

Givetvis kommer ni att få följa resan mot bröllopet här. Blir det Las Vegas, fjällen, något mitt emellan eller något helt annat? Vi får se.

Mot oändligheten – och vidare! ♡