Det är kallt ute. Erik vill gå baklänges till förskolan ’för det gör så ont på näsan när det är så här kallt’. Jag låter honom gå baklänges. Känner själv att jag klätt mig lite för tunt, det biter verkligen i näsan av kylan. När jag lämnat Erik sätter jag hundarna i bilen och kör mot skogen. Jag parkerar på en grusparkering längs E10:an och går längs gångstigen runt Nuolajärvi. Klockan är åtta på morgonen och solen är precis på väg upp över trädtopparna.

Överallt där vi går är marken täckt av ett tunt lager snö. Många träd har löven kvar och alla löv är vackert inramade av spretiga iskristaller och frost. Solens mjuka och lågt liggande strålar får hela skogen runt om mig att glittra. Det knarrar under mina fötter när jag går och stora vita moln dansar ut ur min mun när jag andas.

Hundarna är ivriga först. De nosar på allt och jag svär lite över att de trasslar sina koppel runt mina fötter och drar så att jag nästan ramlar. Men som vanligt lugnar de ner sig när vi gått en stund. Efter ett tag strosar vi allihop genom skogen i lugn takt. När jag stannar för att fota något sätter sig hundarna ner bredvid mig. Vänder sig mot solen och spanar in i skogen. Jag andas in den kalla luften och njuter.

När hösten möter vintern.. Då är Gällivare så vackert. ♡

                

4 kommentarer på “När hösten möter vintern

  1. Helena - Oh darling, let's be adventurers on 18 oktober, 2019 at 01:05 Svara

    Så galet vackert alltså! Ångrar att jag aldrig åkte norrut nu på hösten som jag egentligen hade tänkt att göra. Hade velat uppleva när hösten blir till vinter igen.

    1. Amanda Mattsby on 18 oktober, 2019 at 22:15 Svara

      Ja, vad synd! Du får komma nästa år så kanske vi hinner ut på någon fotorunda du och jag! ❤️

  2. Sigge on 18 oktober, 2019 at 10:23 Svara

    Härligt vackra bilder

  3. Anna Alverblad on 23 oktober, 2019 at 11:44 Svara

    Wow, vilka bilder!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Markerade fält är obligatoriska.