Jag har blivit rätt bra på det här med åren, att besegra mina rädslor. Någon gång i början på förra året hittade jag en övning som har hjälpt mig våga göra saker som jag är rädd för. Starta företag, gå utanför min comfort zone, tävla i snowboard och mycket annat. Övningen går ut på att identifiera sina rädslor och hjälpa sig själv att tänka logiskt kring dessa. För ett par veckor sedan gjorde jag den här övningen till ett uppslag i min Bullet Journal, så att jag kan använda den kontinuerligt. Jag kallar uppslaget för Face your Fears.
I början på maj åkte jag tävlingen Scandinavian Big Mountain Championships i Riksgränsen, en friåkningstävling på Nordalsfjället. Tävlingen har körts 27 år i rad och jag har velat åka den i fjorton år men har aldrig vågat. Stress, rädsla och oro har satt stopp – tills nu. I år övervann jag den rädslan och jag åkte in på en tredje plats i tävlingen som jag varit så jävla rädd för i fjorton år.
Jag är så jäkla glad över att jag äntligen vågade och det var bland annat denna övning som fick mig att göra det.
Det finns många fördelar med att identifiera sina rädslor – och utmana dom.
Rädsla är oftast mer fängslande och begränsande än något annat. Det är rädsla som får oss att bli passiva och undvika sådant som är jobbigt. Rädsla begränsar oss. Jag älskar citatet ”we suffer more from imagination than from reality” – för det stämmer så bra. Oftast är rädslan inför något värre än själva utförandet. Tävlingen i Riksgränsen var jobbig att genomföra. Men även om det var obekvämt, var det långt ifrån så hemskt som jag hade föreställt mig. När man väl övervunnit en rädsla känner man sig så jäkla mycket starkare.
We are more often frightened than hurt: and we suffer more from imagination than from reality. – Seneca
Den övning jag gör är en variant av ’Fear setting’ som bland annat Tim Ferriss pratar mycket om. Som med allt börjar man ofta med att göra exakt som det står i boken, eller enligt recept, men ju mer man lär sig och desto fler gånger man gjort det – utvecklar man sitt eget sätt.
Jag har valt att göra detta som en enkel tabell och den funkar lika bra att använda på stora som små rädslor. Med stora rädslor menar jag sånt som kan förändra livet. Att våga starta eget, flytta, gifta sig eller bryta en relation. Små rädslor kan vara att ringa det där telefonsamtalet som känns jobbigt eller att faktiskt boka det där mötet man aldrig får till fast man borde. Även om svaren skiljer sig åt är processen, och målet, detsamma. Att övervinna rädslor som begränsar oss.
Mina 6 steg för att besegra mina rädslor:
1. Vad är du rädd för?
Det första du ska göra är att skriva ner det du är rädd för, det du drar ut på eller det du undviker. Det kan vara både stort och litet, men det ska vara konkret. Att prata inför folk, att ställa upp i den där tävlingen, att ringa till XX eller att flytta till annan ort. Ofta bortförklarar vi för oss själva eller ljuger för att försvara varför vi inte gör det vi innerst inne ville. Jag intalade länge mig själv att jag inte ville åka tävlingen, det är liksom inte min grej. Men jag ville, jag var bara rädd.
Uppe vid starten. Jag satt tyst för mig själv här i flera timmar, med darriga händer och en hjärna som sa åt mig at skita i allt. Men jag vågade.
2. Identifiera rädslan som ligger bakom.
När jag väl gick igenom det här för mig själv med tävlingen, kom jag fram till att jag var mest rädd för att känna mig utanför, att misslyckas och att göra bort mig. Om du till exempel är rädd för att ringa till XX, varför är du rädd? Är du rädd för att bli besviken, att hen blir arg, att du inte kan svara på hens frågor? Försök bottna i vad EXAKT du är rädd för. Var ärlig med dig själv.
3. Går det att förebygga?
Nu vet du vad du är rädd för ska hända. Lyckligtvis kan vi ofta förebygga så att det där vi är så jäkla rädda för ska hända, inte händer. Jag var rädd för att känna mig utanför, så ett par veckor innan tävlingen kontaktade jag alla tjejer som också tävlade i snowboardklassen. Det gjorde att jag inte kände mig lika utanför när jag väl kom dit, jag visste ju redan vilka de andra var.
Skriv ner vad du kan göra för att förebygga att din rädsla ska slå in. Kanske kan det vara att läsa på ordentligt innan en presentation, tänka igenom alla eventuella frågor som kan komma innan det där mötet eller engagera dig i en förening i den nya staden dit du ska flytta – redan innan du flyttar.
4. Om det värsta händer – går det att reparera?
Fjärde steget är att tänka katastroftankar. Vad är det absolut värsta som kan hända om du försöker? Och om det värsta av det värsta händer, går det att reparera? Om du gör någon besviken eller arg, om företaget du vill starta går åt helvete eller om flytten till nya stället inte alls blir som du tänkt dig – kommer ’skadan’ gå att reparera? Förmodligen. Skriv ner vad du kan göra för att reparera skadan om det värsta händer.
När jag startade företaget tänkte jag så, vad är det värsta som kan hända? Det jag kom fram till var det värsta var om det inte skulle gå runt, att jag inte skulle få in nog med pengar. Och det värsta som händer då? Att jag får lägga ner och ta en anställning igen – och ett sårat ego går helt klart att reparera. Alltså startade jag eget.
5. Vad händer om du lyckas?
Det här är kanske det roligaste och mest motiverande. Om du gör det här, trots att du är rädd, och du lyckas – hur kommer det att kännas? Blunda och tänk dig in i situationen – du har just gjort det där du är rädd för. Hur känns det? Vem Blir du då? För mig pirrade det till i magen när jag skrev den här kolumnen. Om jag lyckas kommer jag att känna mig stark och modig. ”Jag växer som människa” – Den känslan vill nog alla känna, att vi klarade det – TROTS att vi var rädd. Motivation.
6. Vad händer om du inte gör någonting alls?
Sista kolumnen handlar mer om Hotivation. Vad händer om du låter den här rädslan ligga kvar och inte möter den? Om du inte startar eget som du drömt om, inte flyttar, inte bryter upp eller ringer det där samtalet – vad händer då? Hur kommer du att må – om en månad, om ett år eller om fem år?
Jag funderade vad som hade hänt om jag inte ställt upp i den här tävlingen och skrev till sist ner ”jag kommer ångra mig, känna mig dålig och svag, undanflykter”.
Skriv ner vad som händer om du inte vågar göra det som du är rädd för? Hur mår du då, både fysiskt och psykiskt? Hur ser dina dagar ut, din ekonomi? Vem är du?
Jag kanske ser likadan ut på utsidan nu som för ett år sedan, men på insidan är ingenting likadant. Idag är jag starkare, modigare och betydligt längre (mentalt iallafall).
För mig blir allt väldigt logiskt när jag skriver ner mina rädslor.
På mig biter både motivation och hotivation. Vem vill jag vara – och vem vill jag absolut inte vara? Jag vill vara en människa som vågar. Som testar. Som försöker. En person som lär sig av sina misstag med ödmjukhet inför livet och människor.
Men jag blir inte en sån människa om jag inte utmanar mig själv och gör det där som är jobbigt. Om jag undviker mina rädslor blir jag till slut bara en liten lort – med ångest i bröstet, en klump i magen och en himla massa ursäkter i ryggsäcken.
