cyklist på elcykel i bad gastein österrike

Cykla elcykel i Bad Gastein Österrike

Resan gjordes i samarbete med STS Alpresor och Österrikes Turistbyrå.

Jag har redan skrivit om hur Österrike tog andan ur mig på en gång. De höga bergen, dramatiska dalarna, gröna ängarna, djuren och de enorma träden högt uppe på bergssidorna. Den första dagen i Bad Gastein följde jag med STS Alpresor ut och cyklade elcykel, ett perfekt sätt att få se mycket av destinationen på kort tid. Vi cyklade totalt ungefär 35 kilometer under de timmar vi var ute, och då avvek jag och Hanna ändå lite innan resten av gruppen.

Vi cyklade genom vackra dalar, upp på berg, förbi vattenfall och bondgårdar och pausade på en fin Alpen hutte för lunch. Fördelen med att cykla elcykel är såklart att det aldrig blir riktigt tungt, trots att man cyklar brant uppför. Det är något som kommer väl till pass i alperna! Vi började vår cykeltur med att cykla längs med Kaiserin-Elisabeth-Promenade från Bad Gastein till Böckstein. En vacker promenadväg som går längs med vattnet, förbi gårdar och storslagna ängar.

guide sts alpresor i bad gastein

Bad Gastein – Böckstein – Prossau

Det tog oss inte lång stund att cykla hela vägen till Böckstein, vi stannade till vid en vacker kyrka och fortsatte sedan längs med vägen tillbaka mot Bad Gastein. Vi cyklade sedan upp en liten bit på Graukogel, ett av bergen som omger byn. Trots att uppförsbackarna var både branta och långa gick det både fort och lätt uppför, allt tack vare elmotorn som driver på när man trampar. Man väljer själv hur mycket hjälp man vill ha av motorn och på högsta nivån känns det som att trampa i nedförsbacke fast man är på väg uppåt. Oerhört tacksamt!

Vi stannade till en bit upp på berget och njöt av utsikten. Från utsiktspunkten såg man ut över hela Gasteinerdalen. Verkligen drömmiga vyer så långt ögat kunde nå. Efter det cyklade vi ner igen och fortsatte vår tur in i dalen bakom Graukogel, målet var inställt på restaurangen Alpenhaus Prossau vid dalens slut.

Cykling längs med Kaiserin-Elisabeth-Promenade.

Utsiktspunkten en bit upp på Graukogel tog vår guide fram kartan och pekade ut nästa mål och rutten dit.

Utsikt över hela Gasteinerdalen, så oerhört vackert!

Vi cyklade genom ännu en liten alpby, Kötschachtal, och sedan vidare längs en grusväg genom skogar, förbi ängar och längs med en bäck med kristallklart, blått vatten. Vi cyklade i behaglig takt och stannade för att både fylla på vattenflaskor och fota omgivningarna. Dalen är vacker med höga berg nära inpå på båda sidor om oss och vattenfall som letar sig ner längs bergssidorna på flera ställen.

Jag blev positivt överraskad över det faktum att man kunde stanna och fylla på vattenflaskorna i vattendragen även här. Kristallklart och gott vatten direkt från bäcken, en lyx!

Våra nyfunna norska vänner njuter av kallt vatten direkt från bäcken.

Vi åt lunch på Alpenhaus Prossau, längst in i dalen.

Restaurangen är ett klassiskt alphus med vit botten och bruna snickerier. Personalen är klädd i vad som verkar vara den givna serveringsklädseln här i Österrike, nämligen lederhosen. Det beställs charkbrickor och ostbrickor till lunch av de flesta. Själv är jag inte speciellt hungrig utan bestämmer mig för att ta en apfelstrudel med vaniljsås. Vi sitter där en bra stund och pratar, dricker kall öl och äter. Norrmännen i gruppen kommer från södra delarna av Norge, men efter att ha pratat en kort stund inser vi att en av männen har en släktgård inte långt från där min farmor föddes i Nord Norge. Han vet mycket väl var Solli i Signaldalen är, där brukade de promenera förbi på somrarna. Jag konstaterar att världen allt är bra liten ändå.

Ett av många vackra vattenfall.

Charkbrickor, ost och kallskuren mat är vanligt i Österrike. Mycket av det som serveras på både restaurangen i byn och alpen hutten i bergen är lokal-, om inte helt egenproducerat.

Vår guide Linus från STS Alpresor höll stämningen på topp hela dagen.

Jag brukar sällan och aldrig resa i grupp och är nästan aldrig med på guidade turer. Men det var faktiskt riktigt skönt att hänga med STS Alpresors guider den här veckan. Man får veta massor om platserna man passerar och har någon som har koll på läget så man själv kan slappna av och bara vara. Dessutom är det perfekt när man ska upptäcka nya ställen, för det tar ju alltid tid att hitta sina egna favoriter. Att ha guide är som att få en shortcut till några extra guldkorn.

Vill du också cykla elcykel i Bad Gastein?

STS Alpresor har temaresor till Bad Gastein – Bike & Hike week. Tre dagar cykling och två dagar vandring, boende och flyg inkluderat. Enkelt för den som gillar en aktiv semester, men inte känner för att lägga massor av tid på research. Du hittar mer information om deras Bike & Hike week här.

Vill du inte boka en hel charterresa kan du också hyra elcykel på egen hand. Ge dig ut efter någon av de många stigarna och vandringslederna runt om i dalen i egen takt. Du hittar information om olika stigar i nästan alla kartor du kan få tag i och du kan till exempel hyra cykel här.

 

Resan gjordes i samarbete med STS Alpresor och Österrikiska Turistbyrån. Alla tankar, åsikter och upplevelser är helt och hållet mina egna. Gänget på både STS Alpresor och Österrikiska Turistbyrån var fantastiska, så jag rekommenderar dom varmt och direkt från hjärtat!

Österrike och Bad Gastein – kärlek vid första ögonkastet

En resa i samarbete med Österrikiska Turistbyrån och STS Alpresor.

Benen är trötta, huden solsvedd och hjärtat är glatt. Jag har precis kommit tillbaka efter en fyra dagars vistelse i den vackra bergsbyn Bad Gastein i Österrike. Jag har sett mer berg och vandrat fler höjdmeter än jag gjort på många år. Den ena vyn vackrare än den andra. Det var precis så som man sett film från alperna. Gröna ängar, pittoreska hus, höga berg och vackra blommor. Fast det var ännu vackrare än jag hade kunnat föreställa mig.

Utsikten från mitt hotellrum på morgonen.

Jag kom fram på tisdag eftermiddag. Inbjuden av STS Alpresor och Österrikiska Turistbyrån.

Hotell Eden Rock låg mitt i byn, med fantastisk utsikt och en brant backe upp till restaurangen där vi ses för middag. Hanna, som jobbar på STS, möter upp oss och vi äter en femrättersmeny på ett av deras hotell. Jag är lite nervös först. Det här är min första pressresa och jag vill göra ett gott intryck. Hanna är avslappnad och genuin och efter ett tag känner jag mig lugnare. Vi pratar om allt och inget, hamnar snabbt på djupet i samtalen. Precis så som jag gillar det. Jag känner mig upprymd och lugn på samma gång. Bra människor, det är det viktigaste när man ska jobba med någon. Att det är genuina människor.

Jag hinner med en kort springtur efter middagen. Fast det blir inte mycket springande eftersom allting är så himla vackert. Solen som är på väg ner färgar himlen rosa och hela stan badar i det mjuka ljuset. Jag springer förbi gamla hus och kyrkor, med en enastående utsikt över dalen hela tiden framför mig. Jag stannar på en parkering och fotar precis när de sista solstrålarna lämnar dalen. Det höga bergen går från gyllene gula till kallt blåa på några minuter. Jag står där och bara stirrar. Så vackert.

Sen springer jag tillbaka uppför alla backarna till hotellet igen.

När jag kommer tillbaka är jag dödstrött och andas häftigare än någonsin förut. Jag kollar på pulsklockan, tre kilometer. För en sekund tänker jag att min kondition verkligen har blivit dålig på sistone, innan jag minns att byn ligger högt upp. På 1800möh. Det är det som gör att jag flåsar som en galning.

Jag går och lägger mig medan lugnet sänker sig över byn utanför. Trött från resan men spänd av förväntan över dagarna som ska komma. Vi ska cykla elcykel, vandra i bergen och möta upp fler från Turistbyrån för vandring. Jag ser fram emot alltihop.

Jag är glad också. Glad över att jag är här, att jag får chansen. Att det jobb jag lagt ner på bloggen, Instagram och alla texter och bilder de senaste åren faktiskt har lett mig hit. Jag somnar så, med tacksamhet i hjärtat och fåglar som kvittrar stillsamt utanför mitt fönster.

Det kommer fler inlägg om vandring, cykling och mat från Österrike och Bad Gastein snart!

magic kingdom Florida

Hur kom vi till ett magiskt kungarike, mamma?

En av de största höjdpunkterna på vår resa till USA under julen var såklart att besöka Walt Disney World. För vad är väl ett besök på Disney om inte alldeles, alldeles .. underbart? Och så in i helskotta dyrt såklart. Av våra totalt 10 dagar på plats i USA spenderade vi två på Walt Disney, i två olika temaparker. Har man aldrig varit på Disney är det svårt att förstå hur stort det är. Vi snackar en temapark på mer än 104 kvadrat kilometer, en lika stor yta som hela San Fransisco. Galet stort alltså.

Av de fem olika temaparkerna som finns på Walt Disney World i Orlando besökte vi två – Magic Kingdom och Disney’s Hollywood Studios.

Så stort att de sista kilometrarna endast består av Disney’s egna vägskyltar.

 

Walt Disney World’s  Magic Kingdom

När vi åkte från hotellet på morgonen var det ganska kallt, bara 9 grader. Som tur var hade vi med dunjackor, mössor och vantar till barnen – det behövdes verkligen. Vi kom precis när parken öppnade och letade oss i sakta mak framåt genom portarna tillsammans med alla andra tusentals människor. Solen sken och barnen var exalterade, som säg bör. Ska vi verkligen besöka en jätte stor lekpark mamma? Ja, det ska vi, spännande va? 

Jag tycker det är svårt att beskriva upplevelsen av Disney. Den är så överväldigande på något sätt. Alltihop innanför grindarna är hitte-på, från husen och historierna till karaktärerna och kostymerna. Det är dessutom svindyrt. En liten varmkorv med potatiskroketter kostade hundra spänn.

De flesta attraktionerna har jättelånga köer (två timmar var mer regel än undantag) och när man väl kommer fram är åken superkorta. Man trängs med tusentals människor var man än går och får vara på sin vakt för att hinna få en plats att slå sig ner på när det väl är dags för lunch.

Trots allt det, är det svårt att inte ryckas med i den härliga känslan.

Den positiva stämningen. Glädjen, magin och spänningen. Att vara på Disney World är, trots allt ovanstående, ändå magiskt. Det finns inget bättre sätt att beskriva det. Runt varje hörn lurar fantastiska världar som kittlar fantasin. Välbekanta karaktärer som smyger runt och vinkar till överlyckliga barn. Sång, dans och nervkittlande spänning som väntar innanför varje dörr.

Tekopparna åkte vi flera gånger, Eriks favorit.

Racingbilarna och Dumbokarusellen var också favoriter.

När vi var på väg till slottet igen för att se en av alla shower som spelas frågade Erik mig vad den här lekparken hette nu igen. Magic Kingdom, svarade jag, det betyder Magiskt Kungarike om man översätter det till svenska. Erik tittade på mig och funderade en stund innan han frågade, Hur kom vi till ett magiskt kungarike, mamma?

Musse, Mimmi, Elsa och Olaf, dom pratar vi fortfarande om här hemma. 

När jag frågade Erik i efterhand vad som var roligast på Magic Kingdom svarade han tekopparna, Dumbo karusellen och racing bilarna. Det var också det vi gjorde allra tidigast på dagen och kanske hade det för en treåring räckt så. Efter ett par timmar var barnen fortfarande glada och nyfikna, men lite mindre mottagliga. Som tur är finns det gott om saker att se, göra och ha roligt åt även för vuxna.

Vi älskar ju skogen, naturen och alla äventyr som finns bara man kliver utanför ytterdörren hemma.

Att vara på Disney World var verkligen en annan sorts äventyr. Spännande och roligt men också totalt utmattande. Det är så mycket intryck hela tiden att det till slut blir svårt att ta in allting. Inga av våra barn var speciellt förtjusta i att sitta i vagnen under dagen. De är vana att gå långt och roade varandra mest hela dagen. Men senare på kvällen somnade Erik i vagnen och sov nästan hela vägen hem.

  

När vi vaknade på hotellrummet morgonen därpå tittade Erik på mig med nyfikna ögon och sa:

– Mamma, kan jag få prata med Siri? Jag vill fråga henne hur barn kan prata engelska med vuxna. Så att jag kan prata med alla vuxna här – och med Musse Pigg!

 

Jag har valt att klimatkompensera för flygresan via klimatkompensera.se.

Hälsningar från The Sunshine State

Det har redan hunnit bli fredag. Efter ett par intensiva resdagar har vi äntligen landat på vårt hotell i Orlando där vi ska bo resten av resan. Tisdag åkte vi från Gällivare, onsdag från Sverige och igår körde vi bil från Miami till Orlando. Markus och Anton rattade hur bra som helst trots rusningstrafik, ösregn och en ny upplevelse för mig, regnrök.

Grabbarna såg en robot på flygplatsen när vi var på väg. Spännande!

Flygresan inklusive mellanlandning tog nästan 24h, men barnen var riktiga kämpar och gnällde nästan ingenting. Vi fick spendera 4,5h i kö till passkontroll på väg in i USA, till och med det gick bra!

Igår hann vi kryssa av en av de saker som Erik har längtat mest efter, att få bada i poolen. Sen stannade vi på ett shoppingcenter på vägen och åt ”godaste maten på länge” enligt Erik.

I veckan väntar Disneyland innan julfirande. Hoppas att ni har en fin helg så här innan jul. ❤️

Hälsningar från Florida!