Treårskalas och sommarlängtan

I lördags fyllde Erik tre år och vi hade huset fullt av familj och vänner. Jag älskar födelsedagar just för att det innebär att huset fylls av folk. Eriks födelsedag är givetvis extra speciell. Inget går upp emot glädjen hos en treåring som väntar på att få ha kalas. Han vaknade redan strax efter klockan sex på morgonen och frågade om inte kalaset skulle börja snart. Sen bad han mig skriva en lista på alla som skulle komma. Han räknade upp alla namn och jag skrev. Listan blev lång men jag tror inte han missade en enda person. Det är ordning och reda på den här killen.

Totalt kalasade vi sen i 6 timmar och hann äta både tårta, lunch och middag innan de sista gästerna hade åkt hem. Sen däckade vi i soffan och kollade på film innan det var dags att sova. Det var en trött och nöjd treåring som somnade den kvällen. Med lika trötta men lyckliga föräldrar.

Det känns konstigt att han redan fyllt tre år. Tiden är verkligen konstig, speciellt när man har fått barn. Vissa perioder känns evighetslånga när man är mitt inne i dom, för att sedan kännas som ett flyktigt ögonblick när man tittar tillbaka. Men det är iallafall sant som dom säger, att det är på barnen som man ser att tiden går. Och att man ska ta vara på varje ögonblick för snart är de stora. När jag var yngre tyckte jag att det var larvigt sagt. Som att tiden skulle gå fortare bara för att man har barn. Och 18 år kan väl omöjligt gå fort? När man själv är tonåring är det ju en vecka en hel evighet. Men det är verkligen sant. De här tre åren har flugit förbi.

Erik fick en bilbana av det här gänget. Han var överlycklig när alla samlades på golvet och turades om att köra med honom. Givetvis hämtade han ner alla gosedjur som publik också, på inrådan av Felicia. 

Erik har redan vuxit upp till en bestämd och omtänksam kille. Han är snäll, rolig, lyhörd och busig. Precis som en treåring ska vara. Noga med att alla är med, både djur och människor, och väldigt frikostig med komplimanger och snälla ord. Det finns nog få saker som gör en så stolt som när ens barn är snäll med andra. Jag blir lycklig ända in i själen. Om det är något som världen behöver så är det fler som han. Omtänksam och med ett hjärta av guld.

Den omtalade Blaze-tårtan som gav många ett gott skratt på Instagram-stories under helgen. Jag är ansvarig för bilen. Den blev kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig, men Erik var nöjd. Vägen under bilen har Erik målat. Kanske inte den snyggaste Blaze-tårtan som världen har skådat men så länge barnet är nöjd så är jag nöjd! Att folk dessutom har fått skratta gott åt den vackra skapelsen är ett stort plus! Ett gott skratt förlänger livet – så det blir många mer födelsedagar runt om i världen! 

På söndagen tog vi det lugnt och lekte med alla nya leksaker. Han provade också sin nya cykel och min longboard, båda var tydligen super kul. När vi skulle äta middag senare på kvällen satt Erik och sjöng högt och skrek om vartannat. Markus gjorde ett försök att få honom att vara lite tyst och äta upp maten. Men man får minsann tänka sig för noga innan man säger något till den här treåringen, inga ogenomtänkta argument går honom förbi. Det är inte så att han bara protesterar eller inte lyssnar, men han har så oerhört smarta come-backs. Som den här.

 

Markus: ”Erik, jag brukar säga, låt maten tysta mun”

Erik: ”Och pappa,  jag brukar säga, SKRIK HÖGT!”

Fina Juni kom också på kalas. En favorit bland barnen såklart. 

Det har varit en härlig helg. Vi har glidit runt lite i en kalasbubbla hela dagen igår och litegrann idag också. Man får passa på att njuta så länge det varar. Jag har varit lite trött den senaste veckan, därför har det inte heller blivit något här på bloggen. Jag har helt enkelt lagt all energi på att jobba och orka vara en bra mamma. Ibland är det så. Att man behöver skala av och vila lite. Efter ett par intensiva jobbveckor börjar det iallafall lugna ner sig lite nu och jag försöker ställa om så att jag kan ta det lite lugnare ett tag. Balans. Det är alltid en ständig jakt på balans. Jobb och vila. Pengar och frihet. Framtid och nutid.

Erik och kusinen Philip jagade såpbubblor ute på gården. Glädjen över att våren är här och gräsmattan har börjat komma fram är enorm. Och att kunna gå ut på gården utan en hel drös med kläder förstås. 

Jag längtar verkligen till sommaren nu. Att kunna springa i skogen med hundarna i midnattssolen, plocka jordgubbar på gården och sitta ute i solen och käka middag. Semester med familjen. Sol. Ljus. Lite varmare väder. Sommar helt enkelt. För någon dag sedan frågade nån mig vilken årstid jag gillade bäst. Jag älskar alla årstider, det gör jag verkligen. Varje årstid har sin charm. Men det är lustigt med årstider, för när den man är inne i börjar lida mot sitt slut är jag verkligen less. Nu känner jag att vintern och slasket gärna får vara över. Vi vill ha sommar!

Erik spanar från den franska balkongen i vårt sovrum. Han älskar att stå här och spana ut nu när det har börjat bli varmare ute. 

Min lilla Batman! 

Tre år som mamma, vilket äventyr ♡

2 svar till “Treårskalas och sommarlängtan“

  1. Grattis till Erik! Måste verkligen vara helt underbart att ha barn.

    1. Tack Pernilla! Och ja, det är härligt! Men stundom väldigt utmanade också 😉 Allt har sin charm! ♡

Kommentera