Träning som gör dig lycklig och fri

Det är snart åtta år sedan jag blev Zumba instruktör. Jag åkte på utbildningen utan att ha en aning om vad jag gav mig in på. Jag hade aldrig prövat på riktigt, bara sett ett par halvtaskiga videoklipp på Tv-shop. Men jag gillade ju att dansa så det skulle nog gå bra ändå. Till Haparanda åkte vi, jag och Anki, i november 2010. Det var två intensiva dagar fyllda med dans, endorfiner och dansstilar från världens alla hörn. Jag visste inte vad jag gav mig in på, inte heller visste jag vad just den där utbildningen skulle komma att betyda för mig som person.

När vi fick äran att dansa med Steve Boedt på scenen på Zumba Conference i Frankrike 2013.

Zumban har tagit mig till platser jag aldrig trodde jag skulle åka till, med människor jag aldrig hade träffat annars. Jag har lärt känna så många härliga människor och vi har haft så kul genom åren att jag förmodligen redan har skrattat så det räcker för en hel livstid. Det är inte bara dansen i sig, utan den frigörande känslan som dansen för med sig. Det gör något med människor att få dansa, fritt, utan att någon dömer, kommenterar eller sexualiserar. Zumban har varit en fristad. En plats där all barnslighet, kreativitet och sensualitet har fått fritt spelrum. I danslokalen har vi dansat för att vi mår bra av det, för att vi blir glada av det. För att det ger oss en känsla av frihet. 

Före Zumba dansade jag mest bara på krogen och det vet alla som försökt dansa på krogen hur det brukar sluta. Med någon som står för nära, andas för högt, tar sig friheter som inte är deras.

Så många som har dansat med oss under åren. Så många fantastiska människor jag fått lära känna. Jag kan aldrig tacka er nog för allt vi delat hittills under åren! 

I måndags vikarierade jag på Lindas pass och det var första gången på länge som jag körde vanlig Zumba Fitness.

Jag har inte kört pass på länge eftersom det tar väldigt mycket tid att koreografera, lära in och planera pass. Den tiden har jag prioriterat att lägga på annat. Men i måndags sköljde den över mig igen, den där känslan av frihet. Känslan av att det här vill jag göra om och om igen, för WOW, vad roligt det är.

Mina låtar är ju nu gamla som gatan, men energin och glädjen är densamma. Före Zumba dansade jag mest bara på krogen och det vet alla som försökt dansa på krogen hur det brukar sluta. Med någon som står för nära, andas för högt, tar sig friheter som inte är deras. På Zumbaklasserna dansar man alltid för sin egen skull, glädjen delas av alla som är där, men du får dansa helt i fred. Det bästa med att vara instruktör är att jag får chansen att dela och sprida den glädje och frihetskänsla som dansen ger mig till fler. Så många människor jag fått lära känna och se växa genom åren. Tack vare dansen. 

Men det är inte bara mina elever jag sett växa. Jag har också vuxit oerhört mycket som person. Lärt mig mer om mig själv, om andra. Hittat min inre styrka och personlighet. Låtit mig själv vara alla delar av den jag är. Barnslig, allvarlig, spexig, sensuell. Det ena utesluter inte det andra, genom dansen har jag lärt mig att alla versioner av mig är lika mycket jag.  Det är också genom Zumban jag insett att jag är bra på att sprida energi, något jag försöker ta tillvara på i allt jag gör.

Jag har många gånger tänkt att det här, det kanske är något man skulle satsa på. Köra mer pass, bli ännu bättre, utveckla, utöka. Förhoppningsvis har jag lyckats inspirera och motivera någon genom alla år. Jag vet inte om jag kommer att utöka och börja köra pass igen, men det spelar egentligen ingen roll.

Det viktigaste jag insåg i måndags är att jag inte vill sluta dansa.

Inte för något i världen. Det skänker så mycket glädje och frihet att få röra sig fritt, släppa på alla hämningar, vara barnslig och larvig och svettas så att det ser ut som att man just duschat.

2013 blev jag inbjuden att vara med i uppvärmingscrewet inför Dance Goes World Wide. Tillsammans med ett gäng andra instruktörer från hela Sverige värmde vi upp inför stjärnor som Steve Boedt och Kass Martin. 

 

Jag älskar löpning, styrketräning, HIIT träning och allt annat däremellan.

Men Zumba kommer alltid att vara den träningsform jag älskar mest. För att den adderar en extra nivå av frihet och glädje som inte går att mäta med varken pulsklocka, måttband eller våg. 

Har du inte prövat Zumba ännu? Nu är det dags. 

 

 

 På tal om galna upptåg. På väg till Zumba kryssningen en höst gjorde vi en spontan video till Ylvis – What does the fox say på tunnelbanan. Märk väl att det sitter en person och läser bakom oss. Glädjen från såna här galna upptåg smittar av sig. Får du inte nog? Här hittar du fler roliga och galna videos.  😍♡

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.